LCD Computersystem

Äntligen har LCD Soundsystem släppt ett nytt album. Eftersom det förra var lysande så borde inte detta vara sämre... eller?

Edit: Min recension av albumet finns här.

Jag har för övrigt ett litet intressant problem med mitt bredband. En gång i veckan måsta jag stänga ner modemet, starta byta MAC-adress på och starta om min router, vänta i 20 minuter för att få ett nytt IP. Varför detta? Jo för med en veckas mellanrum dör mitt bredband. Modemet tar emot som f-n, routern arbetar för fullt och svarar inte på anrop. Mitt IP utsätts alltså för någon slags DoS-attack? Dett har pågått i några veckor nu. På Telia har man ingen aning (efter 40 minuters kö) och min dator är, enligt alla för mig tillgängliga program, ren.

Suck!

PopulAIRmusik

Det nya albumet från Air, "Pocket Symphony", går varm i min Squeezbox just nu. Det må vara en petitess, det må som SvD skriver (dock ej som en negativ sak) gå på i samma spår som förut och det är som DN skriver inte "bärbar musik för en generation på språng".

Men jag älskar det. Det finns nog inget som kan få mig att koppla av som Air och trots den melankoliska stämmningen finns det inget som kan få mig så lugn, avslappnad och på bra humör som Air. Jag "nyupptäckte" Air i samband med Sofia Coppolas mästerverk "Lost in Translation" där Air stod för delar av filmmusiken. "Lost in Translation" (jag har en känsla av att jag kommer att vara som Bill Murrays karraktär om 20 år) och även "The Virgin Suicides" lever i perfekt harmoni med Airs musik; kombinationen får mig tårögd av både glädje och svårmod.

"Pocket Symphony" fortsätter i samma anda. Jarvis Cocker på "One Hell of a Party" får mig att känna mig lyckligt bakfull, synthen på "Napalm Love" får mig att drömma analoga drömmar och fundera på hur man överhuvudtaget kommer på något liknande, gitarrerna på "Left Bank" får mig att tänka på José Gonzalès och de enkla och osannolikt vackra pianoackorden i "Redhead Girl" får mig drömma mig bort till ett bättre ställe.

Helgen som gått - renovering och lite festival

Rent shoppingmässigt har helgen varit en katastrof:

• I kön till kassan på Bauhaus stod det 3 personer framför mig. Samtliga tre hade någon vara som saknade streckkod eller ej fanns i systemet.
• På Willys skulle hela universum storhandla samtidigt. Framför mig står en halvdöv och halvblind gubbe som ska försöka betala med kort. Han är apsur och skäller ut den stackars 18-åriga kassörskan när det krånglar... i ungefär 10 minuter.
• Jag tillbringar 2 timmar på Ikea med en vråltrött och obstinat 2-åring, utan att hitta något av det jag ska ha.
• På Silvan fastnar jag i kassan bakom en thailändare, som varken pratar svenska eller engelska, som via en kompis i mobiltelefon förklara för den nyanställde kassören vad som gäller. När jag kommer fram upptäcker jag att min plånbok är kvar i bilen. På vägen hem bryter min dotter sedan av listen som jag köpt.
• Som jag tidigare nämnt var frysen transportskadad.

Jag kan givetvis inte undgå att nämna festivalen heller. Som jag misstänkte så fastnade givetvis jag och frugan framför denna (även om vi lämnade kanalen under de vedervärdiga muikalnummren mellan framförande och röstning). Om The Ark finns mycket att säga, men jag nöjer mig med att konstatera att det är en ganska platt låt och att Ola Salo är en fantastiska sångare och underhållare. Funkar det i finalen? Vem vet, betydligt konstigare saker har skett.

Kvällens stora behållning var givetvis:

• Tommy Nilsson - 0 poäng, "Jag tror på människan" är väl en låttitel som endast DiLeva skulle komman undan med.
• Anna Book - nästan nollad (vad tänker dom på uppe i Luleå?) och minst populär hos folket.
• Carola - säger hon "tack Sverige" en gång till så kräks jag. Sedan gillar jag sånt här. Det hjälper mig att odla min fördomar.

Vitvaror och melodifestival

Ny kyl och frys levererades idag vid lunch. Den nya frysen var transportskadad. Sånt är livet (i alla fall mitt liv). Vad är väl en vecka utan frys? Tur att man har grannar med plats i frysboxen.

I kväll är det den svenska melodifestivalen på tv. Synd att det inte vara tv:n som var transportskadad. Då hade man inte kunnat kolla. Nu blir det väl som vanligt; av någon märklig anledning fastnar man på 1:an och sitter sedan och lider i några timmar av de pinsamma försöken till att skapa och framföra musik. Varför blir det alltid så?

Föundran

Ibland blir man förvånad och förundrad om saker som sker i ens närhet och omvärld:

• Alla slåss utom Zlatan och Materazzi
• Min dotter (2 år) är bättre än min svärmor på att lägga pussel
• Min chef undrar om jag kan tänka mig att ta ett längre uppdrag i Västerås
• Premier League, Champions League och FA-cup eller försäsongsträning med Helsingborg - svårt val?

För övrigt är tidningen Frilansjournalisten roligast just nu. I ett utfall av totalt hjärnsläpp beklagar man sig över att "På sistone har flera medieföretag försökt locka människor att arbeta gratis eller nästan gratis åt olika tidningar.". Vad handlar det om? Jo, exempelvis PC för Alla som erbjuder sig att publicera läsarnas egna artiklar eller Expressen som uppmanar sina läsare att skicka in bilder för publicering... och allt detta utan att erbjuda arvode!!!

Hallå Frilansjournalisten - Wikipedia, MySpace, större delen av webben??

Och för övrigt... vem betalar mig för denna blogg-post?

Torsdagsångest

Om du:

• mår fysiskt dåligt av att gå till jobbet,
• har en känsla av att om du inte skulle gå hit så skulle ingen upptäcka det,
• inte har debiterat över 50% på de senaste 3 månaderna
• aktivt söker efter andra möjligheter
• sagt att "det är ok" så många gånger att du nästan tror på det själv

...är då på rätt plats? Eller är det kanske dags att gå vidare?

Moment i tiden

Jag är för närvarande på en rekryteringsmässa för "young professionals". Denna består av frukost-, lunch och middagspresentation samt någon intervju där emellan. Dessutom ingår ett mässområde med några ”heta” företag. Varför jag är här behöver vi kanske inte fundera på så mycket... min nuvarande arbetsgivet vet givetvis ingenting.

Men det känns ju som att vänsterprassla. En stor del av allt vänsterprassel handlar antingen om att man inte är helt nöjd med det man har eller att man vill kolla sina möjligheter på marknaden. Vissa verkar vara det ena och vissa verkar vara det andra. Jag är både och. Och känner mig dessutom privilegierad att kunna kalla mig för "young professional", med betoning på "young"

Vi får väl se om någon vill ha mig. Mitt CV kan vara lite spretigt, men i intervjusammanhang rockar jag. Jag har aldrig hittills genomfört en arbetsintervju där jag inte blivit kallad till en andra omgång. Jo förresten, men det var när jag var 17 och ville knäcka extra på McDonalds. Förmodligen var jag överkvalificerad redan då.

... Den sista meningen borde givetvis avslutas med en smiley, men det känns inte rätt i bloggsammanhang...

Vitvaror

Efter en intressant diskussion om självavfrostande frysar vid fredagens lunch, bestämde jag mig för att kolla upp familjens vitvaror. Vår frys består av:

• 20% is och frost
• 30% matvaror dolda bakom is och frost,
• 25% lunchlådor (som ingen äter)
• 25% "diverse".

Självavfrostning låter som en dröm! Framförallt med tanke på dotterns förmåga att öppna frysen i tid och otid. Jag kom fram till att vår kyl och frys var från -89. Vi har alltså energislukande freonmoster i vårt hus, med den huvudsakliga uppgiften att producera frost.

Eftersom köket är vår huvudfokus när det gäller renovering just nu, måste vi givetvis köpa nya vitvaror. Vi pratar i runda slängar om 15-16 tkr. Tur att man är konsult.

Offerten

Det hände något mycket konstigt i torsdags. Strebern lämnade över stafettpinnen till mig igen. Uppsalachefen (som står som Pointe of Contact för offerten) har som vanligt inte tid att föra det hela i hamn. När jag kommer på morgonen säger Strebern: "Det här gjorde vi igår, det här är kvar att göra, kan du fixa resten?"

Jag fixar biffen. I samma stund som DHL-budet kliver in på kontoren klistrar vi igen paketet med offerten. Att Strebern lämnade över det hela till mig kan bero på 2 saker: antingen är offerten dömd att misslyckas eller så såg han ingen personlig vinning i det hela. För det kan väl inte vara något annat?

Musikskapande

Jag försökte att skapa lite musik igår kväll. Det gick inte alls. Det lät skräpigt och jag lyckades inte alla återskapa de ljud och harmonier som jag hade i huvudet. Det är bara att konstatera att jag inte kan hantverket längre... eller är ringrostig... eller så har jag aldrig varit bra på det.

Men ett hantverk är det ju att skapa musik. Vissa bygger egna fantastiska hus från grunden. Jag bygger just nu en förrådsbod, prefabricerad och köpt på Bauhaus. Och dessutom blir den sned.

Jag kommer ihåg den gamla goda tiden när man förstod Autechres musik (som på Amber och Tri Repeate), när Niclas och jag skapade jungle (som nu heter D'n'B och tydligen är något annat) och när Underworld var kungar. Det är nästan 13 år sedan... det var bättre förr.