En torsdag i Frankfurt

Efter två dagar på resande fot, Stockholm-Göteborg-Kiel-Frankfurt, är vi på plats och inkvarterade i Frankfurt. Det här med att planera lång resa och få till träningspass samtidigt är inte helt lätt. I tisdags gick jag upp tidigt och körde cykel och löpning innan vi åkte. Igår (onsdag) kom jag ut på en lättare löptur i Frankfurts ösregn. Sprang en del av löparbanan och konstaterade att den är mer eller mindre helt platt, och att det knappt finns någon som kommer att ge skugga. Det sistnämnda kan ju bli mindre kul med tanke på att det förväntas 26-29 grader och strålande sol på söndag.

Hotellet (Intercontinental) är riktigt schysst och överallt i staden syns Ironmanloggan. Det sitter affischer överallt, Ironmanmärkta lastbilar, förberedda staket och avspärrningar; det märks verkligen att det är en cirkus som kommit till stan.

Landsbygden - platt och snabbt

Skippade tempohjälmen, trilinnet och ena armvärmaren idag.

I morse mötte jag upp en klubbkamrat från SPIF, Carl W, för att provkörda delar av cykelbanan. För att skapa sig en uppfattning om vad som komma skall. Banan startar med en sträcka på ca 12 km från Langener Waldsee till centrala Frankfurt, därefter två varv på en bana norr om Frankfurt. Eftersom varvbanan innehåller backar benämnda saker som ”The Hell”, ”The Beast” och ”Heartbreak Hill”, tyckte vi att det kunde vara lämpligt att få pröva på dessa innan tävlingsdagen. Och det visade sig vara ett bra val.

Det var lite småbökigt att ta sig ur centrala Frankfurt då vi var förpassade till små och krokiga cykelvägar med dålig beläggning och glassplitter på en hel del ställen. Som tur är kör vi ju på riktiga gator på söndag. Väl ute på landsbygden blev det dock en riktigt trevlig bana. Många riktigt snabbåkta partier (platta, raka och svagt nedför). Några backar som trots namnen inte alls kändes särskilt jobbiga. Banan växlade mellan öppna partier och att gå igenom stadskärnan i små pittoreska byar. Kommer förmodligen att bli helt fantastiskt på söndag ifall det är lika mycket folk ute som bilderna i tävlingsprogrammet ger sken av.

Assos-byxor och nyrakade ben - kan det bli bättre?

Carl trycker på lite

Jag lärde mig i alla fall några bra och viktiga saker:

• Kullerstenspartiet genom Hochstadt är inte att leka med, särskilt inte med disc och 22mm däck. Ta det lugnt och se till att inte tappa några flaskor.
• Direkt efter den något jobbiga slakmotan till banans högsta punkt, följer en lång utförslöpa.
• Tryck på i de långa fartpartierna, här kan du ligga i 40-50 km/h i lång tid utan större ansträngning. Det har du igen sedan
• Varven avslutas med nästan 1,3 mil lätt utför, på avstängd motorväg. Det finns alltså ganska goda möjligheter att komma in till löpningen med pigga ben.

Ett Ironman-underlägg till cykeln... självklart.

Planen för resten av dagen är registrering (hämta nummerlappar). I morgon hoppas jag på att vi kan ta oss ut till Langener Waldsee (den rekreationsbadsjö där simningen skall genomföras) och få simma lite där. Och så kanske ett löppass på eftermiddagen efter det obligatoriska pre-race-mötet.