Tidigare var jag ju uppe med några och körde velodrom med några från gänget och nu var det dags för mitt första distanspass utomhus med gruppen. Eller grupp och grupp, 6 tappra var vi som mötte upp kl 8.30 i Orminge Centrum. Kul gäng som kört ihop ett tag och känner varandra väl. Dock känner jag mig mycket väl mottagen trots min status som utböling.
Planen för dagen var minst 3 timmar distansfart med 2x20 min i tempofart (80-90% av maxpuls individuell körning), och så blev det. Varken mer eller mindre. Härligt väder; lite kyligt och minusgrader i början, senare några plus, blå himmel och strålande sol. Riktigt kul att köra i grupp igen.
Och så var det ju det här med asfaltkänningen. Under första tempointervallet låg jag bakom Ola. Det var motljus och svårt att se. Rätt som det är går Ola på en iskant (på den i princip enda isen som var kvar på de för övrigt torra vägarna). Han lyckas precis hålla cykeln uppe, medan min rasar omkull under mig. Jag glider mest längst vägen. Givetvis på vänster sida som redan är sargad. Jens som ligger bakom mig rasar också efter att ha gått på min glidande cykel. Vi klarar oss både dock okej; Jens med en lårkaka och jag med skrubbsår på handflata, armbåge och vänster ben. Reglagen på hojen fick sig några repor också. Och värst av allt: ett litet hål i min Rapha-tröja.
Men för att ha varit en landsvägsvurpa i 30+ km/h var det väl en förhållandevis lycklig utgång. Först var jag lite orolig för att det skulle vara min hybris (bytte från dubbdäck på crossen igår till Conti 4-season 28mm istället) som straffade mig, men insåg sedan att jag skulle ha rasat även med dubbdäck.
Inga bilder idag, bara Garmin Connect-data.
No comments:
Post a Comment