Det känns lite segt nu. Som vanligt har jag gått in i den här fasen av omotivation som jag brukar göra efter lite större ansträngningar. Det var kul med lördagens distanspass, men efter det har det bara känts kallt och blåsigt utomhus. Trainerpassen går på ren rutin och jag sitter alltid och velar i 5-10 innan ett pass och lyckas knappt bestämma mig för vilket program jag skall köra.
Sprang 18km i söndags och konstaterade att min kropp inte riktigt är redo för distanserna ännu (läs träningsverk). I kväll ska jag simma, men känner egentligen inte alls för det. Tror även att jag lider av planbrist. Gjorde ju en gång ett försök att låta Sport Support Center göra ett träningsprogram åt mig... men det blev ju av lite olika skäl inte bra alls. Egentligen skull jag nog vilja hitta ett riktigt triathlon-program, och sedan följa det slaviskt. Det kan också vara så att det gått lite slentrian i träningen.
Men vad göra åt detta? Mer distans utomhus och mer intensiva korta trainerpass inomhus tror jag på. Ska försöka börja springa till jobbet en dag i veckan också. Bit ihop nu så kommer nog motivationen tillbaka? Eller någon som har något annat tips?
3 comments:
Skaffa en coach kanske? Jag hittade ju min coach Magnus Hagström genom Pasi Salonens coachingföretag, och jag kan definitivt rekommendera det! Grymt för motivationen och skönt att ha någon som lägger upp en plan åt en, så att det "enda" man har att göra sen är att följa den ;)
Jo, har faktiskt funderat på det. Claes Björling är också ett alternativ (träffade honom på Fuerteventura förra året).
Hade ett tag ett program från Sport Support Center, men det var alldeles för odetaljerat. Jag vill inte att det ska stå 120min cykling, jag vill att det ska stå 20min uppvärmning, 60 Zon3, 30 min Zon2 med spurtar 10*20 sek... etc. Du förstår. Och så ska det självklart innehålla samma sak för simningen och löpningen.
Kanske måste du lyssna på kroppen och vila en vecka utan någon som helst träning!! Detta för att kroppen måste få återhämta sig. Men det borde du veta vid det här laget.
Gustav Vasa
Post a Comment