Träningsåret 2013 - planer och målsättningar

På samma sätt som en sammanställning eller årskrönika från det gångna året är obligatorisk, är det väl även obligatoriskt med målsättningar och planer för det kommande året. Och det kan jag väl bistå med. För mig är det nog en ganska viktig mental grej också. Genom att outa och stå för det jag tänker göra, blir det lite svårare att krypa ut. För det här med att säga att jag ska göra något och sedan inte genomföra det, är inte riktigt min grej.


Cykling
Det stora målet självklart Ironman Frankfurt den 7:e juli. I princip all träning på cykel kommer att sikta mot denna. Sen skall jag väl försöka klämma in några brevets i mån av tid (KBCK:s premiärbrevet ska man väl inte missa) även om det (nog) inte kommer att bli någon full serie i år. Vätterrundan skall köras. Jag är anmäld via Hofvet, men kommer nog inte att köra i någon subgrupp utan för mig själv. Jag har inte tid att engagera mig i gruppträningar i någon större mån, sub-8 (som väl hade varit det naturliga valet i år) passar inte ihop min IM-träning, så jag får väl se det som en lång träningsrunda. För 5 raka starter ska jag definitivt se till att ha.

Det andra stora målet för säsongen är Cykelvasan. Jag är anmäld och tänker mig att köra i tävlingsklass och ytterligare ett antal minuter skall självklart kapas på sluttiden. Vad som händer med cyklingen efter det låter jag vara osagt. Lite beror det väl på om jag vill satsa på ytterligare en IM (kanske Kalmar 2014), då kommer ju hösten/vintern gå åt till uppbyggnadsträning. Sen skulle jag ju egentligen vilja köra lite i Långloppscupen också, även om det inte direkt vimlar av lopp efter augusti.

Sen ska vi ju inte glömma att 2014 är kvalificeringsår för PBP 2015. Som det var mot 2011 rekommenderades man att köra en full serie (20-30-40-60 mil) även året innan som del av kvalificeringen. Men det är ju ett tag fram till dess. Tror jag tar och börjar med IM och CV.

Men så är det ju Stockholm-Göteborg också...

Simning

Nja, inte så mycket att säga här. IM-fokus och inget annat. Oavsett hur fortsatt triathlon-satsning ser ut efter Frankfurt kommer jag nog att fortsätta att ha simningen som ett moment i min träning. Dels för att jag numera faktiskt tycker att det är kul, för att det är skonsamt för kroppen, för att det är bra träning för överkroppen (som jag inte tränar så mycket på annat sätt just nu) och för att man får så jäkla snygga armar och axlar av det.

Löpningen

Bortsett från de triathlontävlingar som jag ska köra nästa år är det ”bara” Göteborgsvarvet och Tjurruset som jag är anmäld till nästa år. Båda två för att det var riktigt roliga och trevliga tävlingar att köra. Och jag nöjer mig nog med det. Om jag är i form kanske jag ger mig på Vintermarathon igen, och i så fall för att slå rekord. Inte för att det är en rolig och upplyftande bana. För det är det inte. Fick en liten invit från Christian att springa Premiärmilen igen också, och det kan ju vara ett bra testlopp.

Triathlon

Två stora mål under året: Challange Fuerteventura, halv IM-distans i april. Och sen kronan på verket: Frankfurter Sparkasse Ironman European Championship. Hela säsongens träning från oktober 2012 till augusti 2013 är inriktad mot dessa samt mot Cykelvasan (och i ärlighetens namn kommer jag inte att bry mig om CV förrän Frankfurt är klart). Så vi får väl hoppas att det går vägen. En förutsättning är självklart att jag får vara hyfsat frisk och skadefri. Och att jag orkar hålla i träningen och tycker att det fortfarande är tillräckligt kul i ett halvår till (det sistnämnda är jag inte särskilt orolig för).

Målet för Fuerteventura är sub-5:30. Det är klart rimligt även om cykeldelen är betydligt mer krävande den i Vansbro, inte särskilt platt och ganska vindutsatt. Det jag då måste få till är ett bra simmoment och det kan nog vara en utmaning. Havet utanför Playitas brukar kunna prestera en hel del vågor.

Sen har vi det där med måltid för Frankfurt. En lite mer erfaren triatlet sa till mig en gång att jag inte skulle ha ett tidsmål för min första IM. Din första tävling är endast till för att du ska lära dig farthållningen sa hon. Och visst kan det ligga något i det. För mycket tryck under cyklingen, som sen gör att du går in i väggen under löpningen kan ju faktiskt ge typ en extra timme i sluttid. För går du in i väggen under en så pass lång tävling så är det extremt svårt att få upp ngn fart igen. Men jag kan ju inte hålla mig. Under 12 timmar borde jag kunna kräva av mig själv med tanke på form idag och hur pass mycket tid jag lägger ner på träningen. Men jag vill ju in under 11 timmar. Men det är tufft: simning 1:15 (19,7 min/km), cykel 5:30 (32,7 km/h) och löpning på 4h (5.41 min/km) och så 15 min till växlingar ger precis 11 timmar. Jag klarar idag alla dessa moment enskilt, men nu ska de ju göras efter varandra. Jag tror att nyckeln till det hela för min del ligger i att lyckas bra på cyklingen. 

Den som lever får se. Det enda som jag redan idag är ganska övertygad om är att det ögonblick när jag korsar mållinjen i Frankfurt kommer att vara ett extremt känslomässigt sådant. Hur trött jag än är och vilken tid jag än kommer in på. Jag längtar!

Resten

Som jag tidigare nämnt vore det kul att köra lite mer multisport. Ev. ska jag äntligen försöka få ihop det och köra AIM Challenge. Har ju varit sugen på det i flera år men varken hittat partner eller tid. Nu finns det nog en partner i alla fall. STAR borde väl gå att köra igen eftersom det är lagom ”off-season” och jag tror nog dessutom att jag egentligen föredrar att köra solo. Och ska jag nu testa på lite mer multisport måste jag ju bli bättre på att orientera. Vilket man väl förmodligen blir bäst på genom att öva. Har jag hört.

Sen tror jag inte att jag hinner med så mycket mer. Trots allt behöver jag ju jobba (även om jag helst hade sluppit just nu), sova (det räcker tydligen inte med koffein och power naps) och spendera tid med familjen (vilket jag så gärna gör).