STAR - eller hur jag blev diskad på SM

För ett antal veckor sedan noterade jag en banner på Funbeat som gjorde reklam för STAR - Stockholm Adventure Race - en multisporttävling som skulle gå av stapeln vid Hellasgården. Kajak, MTB och löpning med enklare orientering och en beräknad tid på runt 4 timmar. Det fanns lagklasser, soloklass och en prova-på-klass. Det tog mig ca 5 minuter för att konstatera att det där såg ruggigt kul ut. Så jag anmälde mig till solo-klassen, bokade upp en kajak och hoppades på det bästa. Noterade även att tävlingen var tillika Svenskt Mästerskap på sprintdistansen (sprint i multisport är alltså drygt 3 timmars tävling. För eliten...).

När det började närma sig tävlingsdag så införskaffade jag mig ett enklare kartställ, kompass och ett första förband. I den obligatoriska utrustningen ingick egentligen även en visselpipa. Nu räknade jag med att det skulle finnas en sån på flytvästen, men det fanns det inte… Hade min avsaknad av visselpipa upptäcks hade jag nog fått nåt tidstillägg av något slag, men nu blev jag ju ändå diskad så det spelar ju ingen större roll.

Tävlingsområdet

Tävlingsdagens väderprognos utlovade regn, regn, regn och åter regn. Vis av tidigare (genomfrusna) erfarenheter att cykla hem från blöta och kalla tävlingar valde jag denna dag att ta bilen till tävlingsområdet. Inga konstigheter i utrustningsval egentligen; cykelskor med gummisula för grepp, trailskor, tunna men heltäckande  kläder, vätskerygga med extra slang, pump, m.m. Såg att en del av lagen körde med vanliga pedaler på MTB:n för att slippa skobyten. Plockade ut min startpåse och insåg direkt nybörjarmisstag #1: skulle självklart haft sax, markeringspenna och tejp med mig för att kunna anpassa kartor och markera tänkta vägval.

Växlingsområdet

Min lilla växlingsruta

Kartan till sista löpningen skulle delas ut först när vi gick ut på sträckan. Dock lästa jag i kontrollnoterna och kan väl inte säga att jag blev helt överlycklig när jag noterade att sista sträckan skulle bestå av ett simmoment (kontroll ute på ö) samt ett klipphopp (från ca 4 meter) med en påföljande simning. Jippi, tänkte jag… inte alls faktiskt. Men å andra sidan, när man väl är där, men lite tävlingsinstinkt och adrenalin i kroppen så kör man ju bara.

Efter prerace-genomgång plockade jag ihop det sista och begav mig sedan ner till badplatsen för att sjösätta och kontrollera om jag överhuvudtaget skulle kunna ta mig framåt i en kajak. Starten skulle ske i vattnet i Källtorpssjön så det var dessutom en liten bit att ta sig. Kajaken var orange och hyfsat bärbar. Jag lyckades ta mig i den utan att blöta ner mig och väl ute på vattnet upptäckte jag att det faktiskt gick hyfsat både att ta sig fram och att manövrera flytetyget. Sen gick starten.

En samling paddeldriva flytetyg.

Sträcka 1 - Kajak 4,7 km, 36 min
Kommer inte ihåg när jag paddlade kajak senast, men skulle tro att det kanske var på gymnasiet någon gång. Försökte tänka på det lilla som jag hade koll på när det gäller tekniken - tryck ifrån och skjut på samtidigt. Några svängar blev riktigt dåliga med nästan stopp och i några lyckades jag hålla farten uppe genom svängen. Till min stora glädje var jag långt ifrån sist. Visst fanns det en del ekipage (kajaker för solo och canadensare för lag) som drog iväg snabbt som attan, men jag hade nog i alla fall minst en tredjedel av fältet bakom mig. Mjölksyran kom självklart som ett brev på posten så småningom. Gjorde ett tappert försök att ta mig torrskodd upp ur vattnet, men det var lönlöst. Jag fick i alla fall med mig kajaken upp till avlämningsplatsen och sprang ganska nöjd till växlingsområdet (var lite förvånad över att jag faktiskt var trött i benen efter paddlingen, men det måste nog ha berott på att jag spände mig och att jag arbetat med balansen med hjälp av benen).

In efter första MTB-sträckan  (foto Micke Hanell)

Sträcka 2 - MTB 14,8 km, 47 min
Det var definitivt annorlunda att cykla med en orienteringskarta på styret än med en GPS, som visar exakt var du är på en karta. Svårast var nog att hålla fokus på var på kartan jag är just nu. Min orutin gjorde väl att jag var tvungen att "lokalisera om" mig varje gång jag tittade ner på kartan. Och cyklar du i oländig terräng måste du titta upp och ner många gånger.  2 första kontrollerna gick bra, men sen slarvade jag en hel del innan jag kom in på rätt stig för 3:e kontrollen. 4:e kontrollen låg en bit upp på en krånglig del av Sörmlandsleden. Eftersom "alla andra" lämnade sin cykel och sprang upp till kontrollen gjorde jag detsamma. Så här i efterhand kan jag nog tro att det hade varit effektivare att ta med sig cykeln upp och göra ett annat stigval efteråt. Sen följde en lite längre transport tillbaka till Hellasgården. Än så länge var det ganska samlat och jag var nog bara några minuter efter täten.

Sträcka 3 - Löpning 4,6 km, 28 min
Eller löpning, orientering var det ju frågan om. En relativt enkel sådan. Dock är det bara att konstatera att det finns många höjdmeter mellan Hellasgården och Hästhagen. Startade starkt med att glömma att ta av mig cykelhjälmen (fick springa tillbaka in i växlingsområdet för att lämna tillbaka den. Sprang sedan hyfsat rätt på de flesta kontrollerna utom den näst sista som låg lite längre in i skogen än vad jag först trodde.

På språng (foto Micke Hanell)

Sträcka 4 - MTB  10,1 km, 46 min
Nu började hjärna slarva lite. Jag var övertygad om att det var samma ordning på sträckorna igen, dvs. kajak, MTB, löpning. Så var det inte. Alltså tog på mig flytväst och började springa mot kajakerna helt i onödan. Gör om, gör rätt. Sträckan började väl hyfsat. Först längst löpspåret och en kontroll där. Sen fortsatt runt löpspåret och sen vänster in på Ulvsjöslingan/Sörmlandsleden för att ta samma kontroll som på första sträckan. Bort mot Skarpnäck för ytterligare en kontroll och sen bort mot Björkhagen och golfbanan för dagens sista MTB-kontroll. Och även dagens första rejäla bom. Spenderade i alla fall 5 minuter på att leta efter kontrollen. På fel udde. Hade jag kollat noggrant på kartan och inte på de andra tävlande som jag såg lämna udden när jag kom dit så hade jag nog upptäckt misstaget tidigare… men nu var som sagt var inte hjärnan i toppskick.

Stämpling innan sista paddlingen (foto Micke Hanell)

Sträcka 5 - Kajak 5,2 km, 46 min
Släppte alla tankar på att hålla mig torr och sprang ner i vattnet och kastade mig i kajaken. Lite trögt att komma igång, och ryggen ville dessutom inte sitta framåtlutad i kajaken (ont) utan jag fick sitta lite mer bakåtlutad vilket självklart inte ger lite kraftfull paddling. Lite långsammare, men ändå klart nöjd. Axlarna var nu ganska möra och det var inte helt lätt att få upp kajaken till avlämningsplatsen.

Sträcka 6 - Löpning 7,2 km, 65 min
När jag sprang ut från växlingsområdet fick jag dagens sista karta. Konstaterade en något längre och en något svårare orientering. Började direkt med att göra ett dåligt vägval då jag valde att springa runt en liten vik istället för att simma över den. Blöt skulle jag ju ändå bli eftersom första kontrollen låg på en liten ö. Det blev i alla fall en vattenövergång på ca 15 m för att komma till första kontrollen. 9 grader var det tydligen i vatten och det kändes. Men med lite adrenalin i kroppen funkar det ju. Sen dagens andra dåliga stigval. Gav mig på att springa längst gröna spåret istället för att ta stig+asfalt upp till Nackamasten. Obegripligt val. Sen tillbaka samma väg igen. Nu höll jag även på att förbereda mig mentalt för klipphopp och simning. Bara för att få reda på att det var struket pga. hala hällar. Istället blev det då till att ta sig runt hela östa delen av Källtorpssjön. Där är det brant, halt och riktigt bråtigt. Jag ramlade dessutom och slog mitt stackars (rean tilltygade) vänsterben ganska rejält. Förmodligen tog jag mig ner mot sjön på helt fel ställe. Sen upprepades samma historia efter näst sista kontrollen. Valde en alldeles för svår stig nära vattnet och fastnade. Vid det är laget var både hjärna och ben rejält mosiga. Uppbådade mina sista krafter och halkade in i mål.

Mål
Väl i mål och efter inlämning av "registreringsstickan" fick jag reda på att jag tyvärr inte var godkänd. Sista kontrollen på första löningen var inte registrerad. Lite småtråkigt att inte få ett "riktigt" resultat. Tidsmässigt hade jag nog hamnat på plats 10 av 16 startande i soloklassen.  Men å andra sidan var det ju inte därför jag var där. Jag var i första hand där för att prova på något nytt och för att kolla om det var så kul som det verkade vara. Och jag fick pröva på något nytt och det var fantastiskt roligt. Nu är multisport i första hand en lagtävling, så jag vet inte om soloklassen egentligen var någon SM-tävling. Men, men… en SM-tävling gick av stapeln, jag var med och jag blev diskad. En merit så god som någon.

Prickig, sammanbiten och nöjd över att vara i mål i helt skick.

Och nästa gång? Det här måste jag prova på mer och gärna i lag (behöver bara hitta en lagkamrat först). Och så behöver jag lära mig att orientera betydligt bättre, typ kartpassning och terrängläsning. Det skadar nog inte heller att köra lite övergång teknisk MTB -> traillöpning heller. Den kändes lite annorlunda mot triathlonövergången. Och nästa år bara måste jag köra AIM Challenge.

1000 mil 2012

Jaha, idag gick mätaren för cykelmil på Funbeat förbi 1000-mila-sträcket. Förra året dröjde det ända fram till 20:e november innan det uppnåddes. Nu är vi ju bara inne i september än så länge. Av de 1000 milen är dock 138 registrerade på trainern, så nästa gång jag får ropa hej är väl egentligen när 1000 fysiska mil är loggade. Men det borde nog vara klart någon gång i slutet på oktober.

Av de 1000 milen är som sagt var 138 mil på trainer, 69 mil på cross, 40 mil på MTB, 486 mil på landsväg och ca 300 mil pendling eller transport. Typ. Det går säkert att göra ett pajdiagram på det eller nåt. Men vem bryr sig egentligen.

En snygg mätare...

Ganska säker på att jag kommer att bräcka de där 1200 milen från förra året i alla fall.

* 

I dag öppnade anmälan till Cykelvasan. Och för er som missat det måste jag tyvärr meddela att det är kört. I alla fall just nu. De 12000 platserna till CV90 tog slut på 27 minuter. Som tur vad har Vasaloppet tänkt till i år och endast öppnat en föramälan (med namn, personnummer och mailadress) med betalning senare. På så sätt fick man en site som faktiskt klarade anstormningen på ett alldeles utmärkt sätt.

Nu är jag och Valencia anmälda till CV 30km på fredagen. Nu fanns det faktiskt en åldersgräns på 8 år för den i år, men eftersom V fyller 8 i mars är det ju lugnt. Anna kör CV 45km och sen kör jag CV 90 på lördagen. Min tid från förra året ska räcka till tävlingsklass så jag hoppas att jag kan anmälda det senan när det börjar bli dags att betala.

En riktig cykelfamilj alltså. Kul!

Anmälningar och åter anmälningar

Tidens trend är ju att kreti och pleti ska vara så jäkla hurtiga och anmäla sig till lopp till höger och vänster. Ett resultat av detta är då att startplatser tar slut rekordfort. Alla måste anmäla sig redan samma dag som anmälan öppnar, annars riskerar man att stå där utan startplats och utan träningsmål.

Jag är lite kluven. Lite brydd och lite feg på samma gång. Brydd över att denna "hysteri" (ja ja, i grund och botten är det ju faktiskt mest positivt) gör att man verkligen måste ställa klockan och hoppas på att servrarna inte ska krascha när man ska anmäla sig. Brydd över att det knappt går att spontananmäla sig något längre. "Hej, min vinterträning har gått bra, snötillgången har varit lysande och jag känner på mig att jag kommer att knäcka Vasaloppet. Ska bara anmäla mig först". Men det går ju inte eftersom platserna tog slut i mars... förra året.

Sånt här ska jag tydligen pyssla med till helgen...

Men, restplatser går ju nästan alltid att få tag på. Är man kylig så väntar man in i det sista och köper plats riktigt billigt dagen innan loppet. Exempelvis som jag gjort till Cykelvasan 2011. Det är märkligt hur pass många det trots allt är som veckan innan ett lopp upptäcker att de inte tränat tillräckligt mycket (eller alls). Men det kan vara lite struligt (en del lopp tillåter t.ex. inte namnbyten), det kräver lite efterforskning och du kan ju faktiskt bli blåst. Och det är väl där som min feghet kommer in. Hellre hänga på låset, kämpa och vara säker på en plats. Den kan man ju alltid kränga om det skiter sig... eller få ut Startklar-försäkringen.

Nåväl, det har i alla fall blivit lite några anmälningar den senaste tiden:

• STAR - Stockholm Adventure Race (22/9)- multisport i soloklass. Kajak, MTB och löpning. Ska faktiskt bli riktigt kul att pröva.
• Göteborgsvarvet (18/5) - Halvmara och ett bra tillfälle att pröva löparbenen. Sprang ju förra året och tyckte att det var kul. Fick för någon vecka sedan ett mail från GV som sa att man förväntade sig att det skulle bli fulltecknat under dagen och jag slängde givetvis iväg en spontananmälan.
• Vätternrundan (15/6) - Jag hade tänkt köra helt själv (eller med någon kompis som inte kört tidigare) men fick även här ett spontanryck och anmälde mig som ledare för en Sub-10 grupp från Farsta. Ingen fartsatsning i år alltså.
• Cykelvasan (17/8) - Den öppnar ju förvisso i morgon. Men det är väl säkrast att hänga på låset. Det blir tävlingsklass.

*

För övrigt har jag fortfarande träningsvärk i axlar och armar efter helgens pass på rullskidor. Kul var det, men kanske lite väl att köra 13,5km stakning på första passet.

*

Ang. min träningsplanering och mängd: 600 timmar är nog inte ett minimum utan snarare det jag kanske kommer upp till om allt funkar som det ska. Det blir mycket träning på tidiga morgnar och sena kvällar och det som kommer att lida mest är väl tyvärr min sömn (och den är ju också typ superviktig...). 10-12 timmar/ vecka är jag van vid och det funkar bra, men att klämma in mer än så kommer att bli kämpigt. Men funkar det inte är det väl bara att planera om. Och blodbyte en gång i månaden är självklart inplanerat Johan.

En plan för det kommande året

Nähä, om vi kanske skulle ta och bli lite seriösa ett tag (till skillnad från min förra post... det är inte alltid helt lätt det här med internet och ironi)...

"   [sic] There will be a cost. I wouldn't recommend giving up family, friends and career for it. The higher your goal, however, the greater the sacrifice. And it will likely be a sacrifice for others too. Those around you, especially your family, will have to change their lives somewhat to accomodate your passion. They will endure late meals and huge blocks of time when you aren't available. They'll take over your household chores, deal with occasional overtraining grumpiness, bend their activities to fit your training schedule, and much more. Before you start down this path to triathlon excellence, it's best to discuss it with people who will be affected. If they don't enthusiastically support your pursuit of this goal, your chances of success are slim, and you should reconsider
   Don't take this important step lightly. Excellence isn't easy. If it were, everyone would be excellent."

Min bokhylla innehåller ett antal böcker av Joe Friel. Bland annat "Going Long", "The Cyclist's Training Bible", m.m. Jag gillar Friels stil. Han skriver på en relativt enkelt och begripligt sätt, han bygger mycket av sin kunskap på erfarenhet och vad som fungerat när han coachat allt ifrån nybörjare till elit. Träningen som föreskrivs ligger verkligen på ett uthållighetsfokus. Det enda som man kanske kan invända emot är väl kanske mängden träning som han rekommenderar. Den ligger definitivt i det övre spannet för vad en heltidsarbetande familjefar klarar av. Lite risk för oj-jag-tränar-inte-tillräckligt-ångest.

Jag har tidigare försökt med träningsprogram (bland annat via Sport Support Center) men inte varit särskilt nöjd. Dels har jag velat ha lite mer input avseende innehåll i enskilda träningspass och framför allt en vettig periodisering. Det senaste bokinköpet blev "Your Best Triathlon" (som citatet ovan är taget ifrån) och tja, det verkar faktiskt som om det ger svar på det mesta. Utifrån denna har jag nu lagt upp ett program från och med nyss och ett år framåt. Det är utlagt enligt konstens (dvs. Joe Friels) alla regler och grundar sig på att jag ska vara i så god form som möjligt den 7/7 nästa år.

Annual Training Plan

Egentligen var det väl inte så många beslut att fatta. Ingångsparametrarna är: race plan (indelat i kategori A-C beroende på hur viktigt det är), egna styrkor och svagheter samt en uppskattning av årsträningstid. Utifrån det är det ganska rättframt att sätta schemat. Egentligen var det väl bara det sista jag behövde fundera på. 2010 och 2011 låg jag på 293h resp. 556h träning. Dock är 2011 nästan 170h pendlingscykling. Alltså runt 400h "riktig" träning. För 2012 uppskattade jag att det landar på strax under 500h träning (exklusive pendling). Ett rimligt mål för den här säsongen kan då vara 600 träningstimmar. Vilket också råkar vara den undre gränsen för en riktig IM-satsning enligt Friel.

Just nu är det "transition" - dvs. håll igång och gör vad du tycker är kul. Vila om du vill det. Ät kakor och fundera inte så mycket på det här med träning. Vecka 41 drar det igång på riktigt. Då ska jag även ha bestämt mig för om det ska stå Sub12 eller Sub11 i målbilden.

Btw - jag har pratat med min familj och känner att jag har deras fulla stöd. Det betyder verkligen allt. Tack!

Mitt stöd i ur och skur

Jag - en "early adopter"

Man skulle nog kunna säga att jag är kille som har koll på det mesta. Jag känner till trenderna och vartåt vinden blåser så att säga. Detta i kombination med min enorma nyfikenhet och min totala avsaknad av rädsla för nya saker gör att jag nog i de allra flesta kundgrupper skulle tillhöra segmentet "early adopter". Låt mig citera från svenska Wikipedia: "Early adopters är vanligen populära individer, välutbildade och ses som förebilder i sina sociala umgängeskretsar.". Ja, det är ju jag...

S.k. barfotaskor - kommer att bli stort inom kort.

Låt mig få ge några exempel:

• Redan för en månad sedan installerade jag iOS5 på min iPhone4 (ja, ni läste rätt, en iPhone4!) (eller var det iOS4 på iPhone5?)
• Jag insåg redan tidigt i våras att det här med fixie var en het grej.
• Jag festade med Kent och tyckte att dom var världens bästa band efter deras spelning på Kalmar Nation -93 (true story)
• Har testat att springa med skor utan dämpning och med väldigt tunn sula; man skulle nästan kunna kalla det för barfotalöpning. Det känns bra och jag tror att det verkligen har potential att bli något stort.
• Jag insåg redan vid 37 års ålder att "strax-innan-40" och triathlon skulle bli en stor grej.

Och nu till det senaste: CX-hjul med tubdäck. Snygga, 1,5 bar utan genomslagspunka, och grymt grepp. Kom ihåg var ni läste det först.

Fälg, lim och tub i en skön harmoni.

Kompiscrossen "Premiär"

Premiär för Kompiscrossen. Grym inramning! Tille hade fixat banan vid Stora Skuggan. Det var småkyligt men strålande sol. På plats var nästan 50 pers som skulle cykla, en del respektive och barn, samt självklart också ett gäng fotografer.

Jag hade som vanligt totalt missbedömt tiden det tar att komma iväg hemifrån efter det att jag ätit frukosten. Alltså när man bara "ska åka iväg". Och upptäcker att kedjan behöver smörjas. Eller att däcken behöver pumpas. Och så glömmer man vattenflaskan... Men banvisningar är väl inte så nödvändiga, jag kommer ju inte ligga först så det är väl bara att följa resten. Eller tja, vurpan på första varvet hade kanske kunnat undvikas om jag känt till alla äpplen som låg runt just det trädet.

Resten är historia. Vi startade, Johan A passade på att ta lite placeringar på sidan, jag vurpade vid äppelträdet, blev varvad, tog slut och landade någonstans lite långt bak. Man blir ju bra på det man tränar på och jag kan ju inte påstå att jag tränar så mycket CX direkt. Men kul som f-n är det. Och benen blir alldeles härligt darriga hela dagen efteråt. Och så blev det ju fika på Skafferiet förstås.

Tror att jag avrundar detta med lite grymma bilder från Andreas Nyström och Jonas Larsson. Tack för det!

Starten

WTF-minen

Är det ett äpple mellan benen eller är du bara glad att se mig?

Nöjt leende när jag inser att hela vurpan är fångad på film

Löphinder

Fotograf liggandes med blixt. Grymt pr0 och riktigt snygg bild (tycker jag i alla fall)

Uppför slänten

Fullt ös (utan äpplen denna gång)

Äntligen över - fikadags!

On One Pompetamine

Jaha, då var en beställning ivägskickad (och tydligen redan på väg). Eftersom jag är en otålig f-n blev det en ram som jag spanat lite på tidigare; en Pompetamine från On One. Just nu säljer dom ut 2012-ramarna för €130 (halva priset) vilket gör att det faktiskt känns som om det går att pröva lite. Är det ingen toppenram så har jag ju definitivt inte lagt ner någon förmögenhet. Efter att ha konsulterat min favorit-fixiekille Fredde (som för övrigt gått och blivit med växlar?) blev det även beslutat att det får räcka med en skivbroms fram.

Sen beställdes en gaffel, styrstam, sadelstolpe och alla annat sånt där som behövs. Förmodligen har jag glömt en massa. Så ja, jag ska alltså bygga min första cykel. Nu behöver jag bara bryta nyckelbenet också så kanske jag kan få klassas som en riktig cyklist.

En svart ram - alltid en början

För övrigt börjar Kompiscrossen på söndag. Be there!

Stiltje och cykeljakt

Här händer det inte mycket... Både träning och blogg går på sparlåga. Men snart är övergångsperioden slut och träningsplanen mot Frankfurt klar. Då jäklar smäller det!

Ett annat tecken på att sommaren och säsongen är över är att trainern åker upp. Tyvärr är det väl bara en ytterst kort tidsfråga innan det är dags för första inomhuscykelpasset. Ett annat tecken på att hösten är i antågande är väl att jag börjar fundera allvarligt på hur min kommande vinterpendlare ska se ut. Focusen ska ju åka ut (hör av dig om du är intresserad av att köpa) till förmån för en skivbromsad fixie med plats för dubbdäck och skärmar, och typ bullhornstyre eller bock. Vill ha något enkelt och lättunderhållet att pendla på, och fixie på vintern ska tydligen vara riktigt kul.

Singular Peregrine

Men det är inte helt lätt att hitta. Förmodligen lutar det åt att man måste få något byggt. Har kollat på Singular Cycles och gillar deras Peregrine-ram. Men tyvärr är den slutsåld och kommer in först sent i år eller tidigt nästa år. Genesis Bikes gör fina cyklar också och deras Genesis Day 01 Disc hade ju varit helt klockren... men tyvärr hittar jag inte någon som skickar den till Sverige för en vettig peng. Men det är väl bara att leta vidare.

Genesis Day 01 Disc