Tillbaka till Rivieran och dags för säsongspremiär

Då var man tillbaka i Frankrike igen. Denna gång för påskledighet och säsongspremiär - Cannes International Triathlon. Familjen (utökad med ytterligare en 14-åring) är med och vi bor i en lägenhet ganska centralt i Cannes. Jag körde ju här även 2017 och tyckte att det var en ganska brutal tävling redan då. Glädjande nog har man lagt till några km och en extra backe på den brutala cykelbanan. Så det som väntar är 2 km simning i 14-gradigt vatten, 110 km cykel och typ 1800 höjdmeter och sen 16 km platt men väldigt svängglad löpning. Kommer väl att bli "kul" även som jag precis som förra gången bävar ganska mycket för cyklingen. Å andra sidan är det ju ett klättringsår för mig i år (Icon Extreme Triathlon med 5000 höjdmeter någon?) så det är lika bra att vänja sig.

Berg, blått hav och blå himmel. Vad mer behöver man?

Dagarna innan har jag kört lite som vanligt med träningen och har inte direkt toppat mig mot tävlingen. Har lite svårt att sia om hur det kan tänkas gå och vad jag ska sikta in mig på. Förra året kom jag in på plats 234 av 899 som gick i mål och motståndet är verkligen stenhårt här. Många duktiga fransmäns som dessutom har en helt annan säsong och möjlighet att simma både öppet vatten och framförallt cykla året runt. Så lite orättvist är det minsann. Mitt mål är i första hand att göra en solid tävling och så får vi se hur långt det räcker. Jag tävlar tydligen i en klass som heter V2M vilket verkar vara typ 45-49 eller något liknande. Erfarenheten från 2017 säger att alla simmar som monster, klättrar hyfsat och kör fort nedför och sen springer lite sämre. Så om jag disponerar det rätt borde jag kunna plocka placeringar hela vägen. Speciellt med tanke på att jag känner mig väldigt stark i löpningen just nu. Så säg så här; totalplacering i den övre fjärdedelen, simning på 35 minuter, disciplinerad cykling och sen en löpning på under 1:05.

Söndag 08:00 går starten och jag har startnummer 590.