Men det finns ju tyvärr ett "men" och det är det jäkla högerknäet som jag skrivit om tidigare. Det går väldigt upp och ner och tyvärr känns det inte som om det går åt rätt håll heller.
Till saken hör ju att jag är relativt smärtfri och det som mest hindrar mig (när något hindrar mig) är något som jag inte kan beskriva bättre än "mekaniska låsningar". Och dessa har tyvärr dykt upp lite oftare under de senaste dagarna och på ett sätt som jag inte känt av tidigare. Jag blir mer och mer övertygad om att det är något som ändå sitter löst i knät, typ en bit av menisken eller något annat brosk. Låsningarna kommer främst när jag går (speciellt om det är kuperat) och inte när jag springer. Och efter gårdagens många timmar på Zoo och Night Safari har knät svullnat upp rejält.
Frustration är förnamnet. Oro, speciellt med tanke på sommarens planerade schema, är efternamnet.
Dagens träning och promenader är inställda tills det att svullnaden lagt sig. Jag har ju i sig inte fått något träningsförbud och känslan just nu är att det är just de långa kuperade promenaderna som sliter mest. Och problemet blir inte direkt smärta; utan snarare låsningar och en tjock känsla i knät som gör att jag varken kan sträcka eller böja ordentligt. Men oavsett måste jag nog begäran en ny MR-undersökning när jag kommer hem. För så här kan jag ju inte ha det.
- Posted using BlogPress from my iPhone
No comments:
Post a Comment