Jag hade ju en "förköpsplats" till
Amfibiemannen som kördes i fredags. Men eftersom jag inte riktigt visste hur semestern skulle se ut när anmälningen öppnades bestämde jag mig för att skippa den. Hittade däremot ett litet trevligt alternativt i
Farleden Swimun samma vecka. Mer lagom distans, inget krav på partner och en klart överkomlig anmälningsavgift. Så när det visade sig att vi skulle vara hemma den veckan slog jag till och anmälde mig. Fick även med mig Carl, som dock tyvärr DNS:ade för att spara sin simning inför Kalmar. Jag och familjen åkte ner till lilla pittoreska Arkösund och körde lite Swimrun.
Det var min andra tävling för i år på det hippa
Swimrun-formatet (triathlon är sååå 2013, swimrun är det nya svarta 2014). Den första,
Stockholm Swimrun, har jag nog faktiskt inte skrivit något om här på bloggen. Den körde jag iaf med Christian och det var riktigt kul. Det finns något tilltalande enkelt i att ta sig från punkt A till punkt B (eller ett varv) längst en bana; är det på land så springer du och är det vatten emellan så är det bara att kasta sig i och simma. Det är betydligt mindre utrustningsfokus (löparskor och våtdräkt är nödvändigt) och lite mer lättillgängligt. Vatten finns överallt och löpningen kan vara banan såväl som obanad, så ur det perspektivet är det ju väldigt lätt att hitta tävlingsarenor i Sverige. Som arrangör är det ju dock något av en mardröm att hålla koll på X antal simsträckor med följebåtar och allt. Jag tror att det framförallt är av den anledningen som anmälningsavgifterna stuckit iväg lite; det krävs helt enkelt en ganska stor organisation för att genomföra en "riktig" Swimrun-tävling med bra säkerhet. Men det finns ju också alternativ så som
Sickla Swimrun,
Hellas Swimrun m.fl.
|
En färgkombination utan dess like |
I Arkösund hade vi fint väder i princip hela dagen (till skillnad från i Stockholm). Inte riktigt lika varmt som dagarna innan, men väldigt kvavt. Algblomningssutuationen hade blivit bättre, men det fanns dock en del alger kvar, framförallt under första simningen, och arrangören rekommenderade inte att dricka allt för mycket vatten. Som vanligt såg hela startfältet superfit ut och jag undrade i vanlig ordning om hur det här skulle gå. Tog ett sista-minuten-beslut att köra i endast badbyxor (jag och
Faris Al Sultan liksom) eftersom det var varmt och extra flythjälpmedel (typ dolme för att kompensera för de avklippta benen på våtdräkten) inte var tillåtet. Och så lite för att det kändes jäkligt kul att tävla i en sådan utstyrsel.
|
Laddat i starten |
I starten var det som vanligt rusning. Hängde på täten i typ 3:45-tempo under den första km fram till första simningen. Hoppade i som typ 10:e man i det varma och ganska geggiga vattnet och började simma. Utan våtdräkt, utan dolme och med skor på fötterna känns det verkligen inte som om att man kommer någon vart alls. I den relativt dåliga memoreringen som jag gjort av banan trodde jag att vi skulle upp på en holme efter typ 200 m. Och det skulle vi, men nu blev det av någon anledning inte så. Så istället blev första simningen nästan 1000 m, rätt över sundet till Arkön. Tyvärr var det inte helt lätt att se var vi skulle upp på andra sidan. Ett fält blir väldigt utspritt över 1000 m simning så det finns liksom inte så många att följa och då det går lite vågor är det inte heller helt lätt att se något på land. Speciellt inte en gul IKEA-kasse som hänger i ett träd. Och speciellt inte när det dessutom kör en båt med en gul vimpel på fram och tillbaka i hamnen på Arkön.
|
Banan |
Till sist kom jag i alla fall rätt och kunde påbörja dagens andra och längsta (4 km) löpning. Terrängen var betydligt mer obanad än jag räknat med (från traktorspår till liten slingrig stig till helt obanat och endast snitslat) men jag höll ändå ett 4:15-tempo och sprang om en hel del andra som jag tappat under första simningen. Efter den långa löpningen kom ett parti som jag inte alls gillade eller fick något flyt i; ett antal kortare (100-300m) simsträckor med endast korta obanade passager över hala klippor och skär. Jag får inte ut något för att jag är en okej löpare, utan tappar endast på simningen. Det var inte riktigt läge att ha någon tång- eller sjögräsfobi under det här partiet heller.
Den andra långa löpningen på Gränsö trodde jag skulle vara uteslutande på väg, man kan ju lätt få det intrycket av att titta på kartan, men så var det inte alls. Simningen från Gränsö över till fastlandet skulle gå via en kobbe, men det fanns inga utmärkningar och det var inte någon annan som simmade upp där. Slutligen följde en riktigt jobbig avslutning med kuperad och obanad terräng ett par km innan den sista simningen på drygt 300 m och 1 km asfaltlöpning till mål. Tog emot väldigt mycket hejarop och applåder under löpningen genom Arkösund och jag är helt övertygade om att det berodde på min tävlingsutstyrsel (smiley). Kom i mål på 2:18 på plats 30 av 97 fullföljande och ca 30 minuter efter vinnaren. Hade sagt till Anna att jag trodde att det skulle ta strax över 1:30. Men det var innan jag såg terrängen, sjögräset och de hala klipporna. Officiella sträckan var 11,8 km löpning och 2,7 km simning, tror dock att det var längre.
|
Målgång |
|
Medaljerad i badbyxor - inte varje dag. |
Allt som allt en rolig tävling. Familjärt, trevligt, glada människor, trevliga konversationer och allt sånt. Det blir väldigt personligt på ett litet ställe som Arkösund. Sedan fanns det väl ett antal barnsjukdomar och saker för arrangören att ta åt sig till nästa år, men Simon verkar vara en lyhörd kille och jag är säker på att han lär sig mycket att årets arrangemang. Egentligen är det här en bana som inte alls passar mig alls eftersom min absoluta svaghet ligger i simningen (uthållighet har jag, men ingen fart) och så pass stökig löpning inte heller är något som jag tränat specifikt på. Dessutom alldeles för mycket simning i proportion till löpningen och många löpsträckor som var alldeles för korta för att jag skulle kunna dra fördel av dem. På så sätt passar t.ex. Stockholm Swimrun mig betydligt bättre. Men jag gillar formatet och får väl se det som en utmaning och träning. Så det här kommer jag nog att göra igen.
|
Avtvättad av Valencia efteråt - färskvattnet var riktigt kallt! |