Triathlonträning – Costa de Sol

Jag tillbringade ju några dagar på den spanska solkusten (eller La Duquesa som ligger ungefär en timme söder om Malaga) i början av året. Resan genomfördes med jobbet och det primära syftet var huvudsakligen arbete. Jag låg dock inne i en ganska volymmässigt intensiv träningsperiod då och hade hoppats på att få till träningen också. Det gick väl så där, om jag ska vara helt ärlig. Så om du funderar på att åka till solkusten för att göra något annat än att sola och bada eller spela golf kan kanske följande vara intressant att beakta.

Morgonvy från lägenhetsbalkongen. Helt ok att köra ett core-pass till.

Hamnen i La Duquesa - helt ok kvällshäng, om än lite dött i januari.

Cyklingen
Den gick inte alls. Jag hade varit i kontakt med firman som hyrde ut lägenheterna åt oss och de berättade att det fanns en cykelaffär i Estepoma (20km norr om La Duquesa) som ev. kunde hyra ut cyklar. El Tourmalet har en hemsida som kanske inte är den mest informativa. Bl.a. framgår varken priser (för uthyrning) eller öppentider. Jag mailade till dem och fick faktiskt ett svar som sa att de skulle ha öppet på lördagen (då vi skulle passera Estepoma) och att de hade en cykel att hyra ut.

Men när vi passerade på lördagen var stället helt igenbommat och inget som informerade om huruvida de tänkte öppna alls. Vi hade lite bråttom så det var inte alls läge att vänta tyvärr. Ingen cykel. Och då är det ganska svårt att cykla.

Där borta var det ju tänkt att jag skulle cykla...

Efter 5 dagar i La Duquesa kan ju dock också konstatera att det inte är något perfekt ställe för cykling. Att röra sig efter kusten är mer eller mindre omöjligt. Om du inte tycker att det är okej att cykla på motorvägen förstås. På vissa ställen är det enda stället att ta sig vidare till nästa ”samhälle”. Enda möjligheten till cykling verkar vara att ta sig in på de mindre vägarna upp i bergen. Och även då måste du nog ha lite lokalkunskap eftersom verkligheten inte alltid stämmer överens med Google Maps. Visst verkar det finnas en hel del fina klättringar och serpentiner. Men räkna inte med att kunna färdas längst kusten på ett vettigt sätt och räkna med mycket kuperade turer.

Simning
Vill du bada finns det mängder av alternativ. Alla hotell, lägenhetskomplex, etc. har minst en egen pool och stranden är självklart lättillgänglig. Men för simträning har du bara ett alternativ och det är havet. Inomhuspool för simträning hittade jag inte någon och alla utomhuspooler är runda, grunda eller försedda med leksaker. Men havet gick det alldeles utmärkt att simma i. Så här års självklart med våtdräkt (har blivit en så enorm badkruka på senare år). De dagar då jag var där gick det inte särskilt höga vågor och inte heller någon märkbar ström. En annan fördel var att det i princip räckte med att komma ut runt 10 meter för att inte bottna. Att kunna hålla sig nära stranden känns ju ganska bra när det gäller simning i öppet vatten och när man är ensam. Det enda som störde till det var väl att det ibland stod människor på stranden och fiskade. Och att det ibland låg nät utlagda från stranden. Men bortsett från det fungerade OW-simningen alldeles utmärkt. Så länge som du är nöjd med att simma distans alltså, strukturerade pass blir ju lite svårare att genomföra.

Gibraltar, ett sund och sen Afrika, där skulle man ju kunna simma

Löpning
I brist på cykling fick det bli en hel del löpning istället. Tyvärr så pass mycket att mina ben inte känns helt hundra efteråt. Men det går liksom inte att bygga volym på simning enbart. Så det blev mycket löpning. Och precis som när det gäller cyklingen är infrastrukturen inte alls utbyggd med cyklister eller fotgängare/löpare i åtanke. Dels är det kustmotorvägen som inte går att passera (utan bil) på särskilt många ställen. Strandpromenaden är inte sammanhängande och på vissa ställen slutar den helt enkelt där en å rinner ut, utan möjlighet att ta sig över (bortsett från att gå på motorvägen förstås). Många mindre vägar slutar bara helt tvärt, antingen mot skog/gräs eller med ett stängsel.

Kan man då inte springa inåt land frågar sig kanske vän av ordning. Men då det det där med Google Maps och verkligheten. Som inte alltid stämmer överens. Ett annat problem är då att du snabbt hamnar i väldigt kuperad terräng och mitt ute på vischan. Och då kan du stöta på både det ena och det andra, typ sura bönder och flockar med arga vildhundar. Så om du inte är ute efter att få försvara dig med stenar eller att springa lika mycket vertikalt som horisontellt har du i princip bara ett alternativ, och det är att hålla dig längst stranden på något sätt. Men då får du också räkna med att improvisera, att leta dig fram och att få springa en del på klippor och på tungsprungen sandstrand. Och eftersom alternativet är att antingen springa söderut eller norrut tröttnar man nog ganska fort på det. Det gjorde jag i alla fall efter 5 dagar. Så här kunde ex. ett pass se ut:

Okej då, det är inte varje löptur som man ser 2 st kontinenter på samma gång

Så sammanfattningsvis kan jag nog inte säga att solkusten (i alla fall inte där jag var) är ett optimalt alternativ för den hårdsatsande triatleten. Visst går det att träna, men räkna med mycket improvisation och att få testa dig fram vad det gäller vägval och platser.