Inför LCW Holland, som ska vara hyfsat platt, hade jag satt tänkt mig ungefär 1:05 + 5:00 + 3:10 som måltider för momenten. Och då som sagt var med nummerlapp och andra tävlande runt omkring mig. Förutsättningarna inför helgen var väl lite blandade; vädret var minst sagt omväxlande och med fokus åt det kallare hållet. Att simma utomhus var inte att tänka på. Men ingenting som var omöjligt i alla fall.
Fredag - SWIM 1:02
Att simma utomhus var tyvärr aldrig aktuellt. Eller klart att det skulle ha gått, men över en timme i typ 10 grader var inte något som direkt lockade. Så det fick bli Eriksdalsbadets 25:a. I den bästa av världar skulle kanske utomhus-50:an varit öppen men även det hade Corona satt stopp för. Så 25:an inomhus och med våtdräkt borde kunna borga för ett snabbt lopp. Hade ett tag en förhoppning att komma in under timmen, men eftersom det blev ett kort avbrott för att växla några meningar med Peter blev det inte så. Och lite som vanligt så tar jag kanske inte ut mig riktigt under simningen. Så jag avslutade väldigt pigg på 1:02 efter 3850 meter (eller 154 längder). Onekligen ovant att simma i våtdräkt. Men en bra och stabil start.
Lördag - BIKE 5:19
Lördag - BIKE 5:19
Väderprognosen såg lovande ut, men verkligheten visade sig ha andra planer. Jag hade fått sällskap av Peter, Charlotte och Lars-Erik och lagt upp en runda på 9 mil med start vid Vikskolan i Upplands Väsby. Tanken var att Peter och Charlotte skulle hänga på under ett varv och Lars-Erik under hela. Vädret vid start var... "friskt". Om man nu ska försöka låta lite positiv. Om man vill dra lite åt andra hållet kan man kalla det svinkallt och blåsigt. Jag startade i alla fall med korta ben, armvärmare och vindväst. I 6-7 grader, sol och blåst. Sen drog vi iväg. Initialt med Peter i spets och med vinden i sidan. Efter ett tag gick jag upp i täten och la mig på en nivå som jag tycker kändes i paritet med vad Peter legat i. Men tydligen så var det lite för hårt för efter någon mil hade Peter och Charlotte släppt, ljudlöst. Jag och Lars-Erik fortsatte oförtrutet på i hyfsat tempo. Jag hade ju trots allt aviserat innan att mitt mål var 180k utan fika. När vi började närma oss 70km och Vallentuna var det dock dags att börja ana oråd. Den tidigare blå himlen var numera väldigt mörk och det började blåsa mer och mer. Och så brakade h-vetet loss; ösregn, kallt, motvind och till och med hagel. Det gjorde ont! Till slut var vi tvungna att söka skydd i en busskur för att det haglade så pass mycket. Där blev vi stående ett tag till det att det "bara" regnade. Planen med 2x9 mil hade nu växlat över till "så fort som möjligt till bilen" och sen avsluta dagen i Zwift.
 |
| En busskur i Vallentuna minsann |
Väl framme vid bilen hade det dock slutat regna, solen hade kommit fram och jag hade fått lite hopp om livet. Även om Zwift är torrt är 9 mil på trainer inte någon man direkt ser fram emot heller. Lars-Erik packade ihop men jag bestämde mig för att försöka beta av några mil till. Så jag körde lite improviserat (hittar inte allt för bra norr om stan), betade av mil efter mil och helt plötsligt var det bara knappt 3 mil kvar. Med ett varv runt Fysingen och lite skarv var jag uppe i 180 km. Inte några monstersiffror - 202W avg, 216W NP och 33.9 i snitt - men helt okej och framförallt stabilt med tanke på väder och ovana i tempoställning.
Söndag - RUN 3:15
Även om jag inte direkt kände mig trött efter lördagens cykling unnade jag mig en sovmorgon och bestämde mig för att ta löpningen på eftermiddagen. Temperaturen låg runt 16 grader och det var vindstilla och soligt. Ganska optimalt löpväder alltså. Planen var att ta ett antal varv av olika längd och ha huset som base camp med vätska och energi för att slippa bära med mig allt för mycket. Nu landade varven på 14, 15, 7 och 3x2 km. Det hade kanske varit vettigt med lite kortare varv i början också för att på så sätt få lite mer regelbundet intag av energi och vatten, men då det inte var tokvarmt tycker jag nog att det fungerade okej ändå. Om varven är allt för korta blir det ju ganska jobbigt för huvudet också.
 |
| Salt instagrambild |
Strax efter 14:00 snörade jag på mig min Nike Vaporfly, pluggade in mina airpods och började springa. Jag hade inte satt upp någon absolut måltid men ville i alla fall göra ett solitt lopp utan att ta ut mig helt totalt. Någonstans mellan 4:30 och 4:40 i snittid och under 3:20 i sluttid. Målet i Barcelona skulle ju ha varit 3:10 men att köra det ensam kändes väl inte helt rimligt (hade ju dessutom misslyckats med det när jag och Staffan försökte oss på att köra en Corona-mara själva på hemmaplan). Men den här dagen flöt det på riktigt bra. Jag låg väldigt jämt i tempo hela vägen (4:29 som snabbast och 4:49 som långsammast) och nötte på med en jämn och bra puls som inte stack iväg. Dock fick jag i ärlighetens namn göra ett stopp för toabesök och ett par snabba stopp för rödljus som inte är inräknat i totaltiden. Efter 3:15:08 tickade klockan över på 42.2 km och jag kunde stanna. Nöjd med det faktiskt. Helt ensam med podcast och med min förmåga får det väl anses vara helt okej.
 |
| Strava tells it all. |
Totalt - 9:36
En bra träningshelg och ett klart godkänt resultat tycker jag nog. Förvånad över att jag trots allt var väldigt fräsch i benen efter maran också. Lite bättre förutsättningar för cyklingen och jag hade nog kunnat kapa en del tid där. Nummerlapp och ryggar att följa på löpningen hade nog kunnat ge lite färre minuter där också. 9:36 hade för övrigt räckt till en 4:e plats på LCW Holland 2019 och jag tror nog att banorna skulle kunna ses som relativt likvärdiga. Tävlingen är för övrigt flyttad till 18-20 september i år så vi får väl se om jag kan stå på startlinjen då.
