Rapport från en under-age-grouper på Tjörn

Nu var det var ju inte bara jag som tävlade på Tjörn (eller i Skärhamn eller vad man nu säger), även Valencia tävlade på ett ytterst förtjänstfullt sätt. När jag anmälde mig konstaterade jag att det faktiskt fanns en ungdomsklass på söndagens sprint. Frågade Valencia om det kunde vara av intresse och hon tvekade inte en sekund. Trots att det rörde sig om en sträcka som hon inte ens varit närheten av förut (400m simning, 22 km cykel och 5.3 km löpning) och trots att hon egentligen inte ens hade åldern inne (12-14 år var ”minsta” klassen). Men jag sökte dispens och vips var Valencia anmäld. Gillar inställningen!

Veckorna innan tävling såg vi till att öva lite på distanserna. V har ju som längst kört duathlon på löp-cykel-löp 1km-5km-1km förut. Vi har förvisso cyklat Cykelvasan 30k också. Men en sprintdistans blir ju liksom något helt annat. I princip som för mig när jag debuterade på IM. Vi lånade en 26” landsvägshoj till henne (24”:aren var lite för liten) och körde några pass för att vänja henne vid cykeln, vid att sitta fast med fötterna och vid att faktiskt trampa på lite mer än vad hon gör när hon cyklar till skolan. Efter ett tag insåg hon att hon inte behövde anstränga sig så mycket för att det skulle gå betydligt snabbare, och att det var riktigt trevligt att ligga på rulle. Vi testade även ett brickpass och en längre löpning på nästan 4 km. Simningen var lite svårare att få till, men min enda oro där var väl risken för att det skulle gå en del sjö. Vi pratade lite om måltider och kom fram till att simning på en kvart, cykling på 60 minuter och löpning på 45 minuter, alltså runt 2 timmar, skulle vara godkänt.

Jag var inte betrodd att fixa V:s hår innan tävlingen.

Dagen innan V:s tävling gjorde jag mitt bästa för att avdramatisera det här med brännmaneterna trots att jag inte var förtjust i det alls. Jag informerade även henne om sjögräset och dyn som hon skulle få testa på. På tävlingsmorgonen var det mulet, men uppehåll och i princip vindstilla. Valencia var sammanbiten och lagom nervös. Vi checkade in, gick igenom växlingsrutinerna, såg till att V blev insmord med vaselin och väntade sedan på starten.

Startskottet ljöd och ett gäng taggade unga triathleter sprang ut i vattnet. Simningen gick rakt ut till en boj, 180-graders-vändning och sen tillbaka igen. Valencia växlade mellan crawl och bröstsim och simmade förvånansvärt bra. Hon var absolut inte först, men inte sist heller. Hon simmade rakt och verkade vara komfortabel hela vägen. Det fanns simmare och kajaker i vattnet helt vägen plus att vi såg henne hela tiden också vilket givetvis är skönt när det gäller öppet vatten. Efter en simning på 10:59 var det full fart upp ur vattnet och in till växlingen. Hon låg nu en knapp minut efter den andra tjejen i hennes klass.

Starten

Valencia ligger på fötter

Växlingen var väl sen sådär om jag ska vara helt ärlig. Jag hann inte tränga mig igenom åskådarleden tillräckligt snabbt och när jag kom fram till V:s plats så hade hon redan hunnit börja ta på sig cykelskorna. Vilket hade varit helt ok om hon hade tagit av sig våtdräkten först. Jag ropade åt henne och hon fick börja om från början. Tyvärr lite stressad vilket gjorde att det strulade lite med tröjan som hon skulle ha på sig också. Men strax var hon iväg på cykeln.

Cykelbanan var tyvärr konstruerade på ett sådant sätt att det inte skulle gå att se något mer än början och slut av banan. Jag och Anna bestämde oss i alla fall för att hon skulle stå vid ett ställe där både cykel- och löpbana passerade och att jag skulle stå vid växlingen. Anna skulle förvarna mig när V var på väg in till växling. Tyvärr gick Annas meddelande aldrig fram till mig, men som tur var fick jag syn på V ändå. Och det hade gått riktigt snabbt; 53:39 betyder en snitthastighet på nästan 26 km/h vilket var betydligt snabbare än vad jag hade hoppats på. Grymt!

Om den första växlingen var så där så var den andra riktigt bra. Upp med cykeln, av med hjälmen, skobyte och på med skärmen. Jag skulle sen langa en gel till Valencia direkt efter vätskekontrollen efter växlingen. Jag hade räknat med att Valencia kanske skulle stanna till lite och lugna ner benen efter cyklingen, men det var det inte något som helst tal om. Hon greppade en mugg vatten och drack i farten, tog gelen av mig och sprang sen vidare, fullt fokuserad och med ett riktigt fint klipp i steget. Hon hade nu dessutom dragit ifrån den andra tjejen i klassen med nästa 5 minuter. Anna fick se henne efter ca 1 km (fortfarande fullt fokuserad) och sen var det bara för oss att vänta i mål.

Full fokus framåt och ett grymt fint klipp i steget!

Tyvärr kom den andra tjejen i klassen först. Eftersom vi inte hade någon riktigt koll på den totala tiden och då vi visste att Valencia låg 5 minuter före vid T2 börjande vi nästan bli lite oroliga; hade astman slagit till eller hade håll eller kramp gjort att det blivit gång för V? Vi hann dock inte fundera så mycket för drygt 4 minuter senare kom en leende och överlycklig tjej och spurtade i mål, ivrigt påhejad av föräldrar, speaker och publik.

”Race with a smile” – Valencia var grymt stolt och väldigt nöjd i mål. När jag berättade att hon kört loppet på 1:43 och att det var gott om både juniorer och vuxna efter henne trodde hon inte riktigt på mig först. Men sen sken hon upp ännu mer.

Inte en Garmin-klocka så långt ögat når, bara ren glädje!

Stark tjej!

Och den andra tjejen då, hon som vann klassen? Väldigt imponerande också. Vid lite efterforskning visade det sig att hon faktiskt tom. var yngre än Valencia och att hon tävlat en hel del i löpning. De simmade ungefär lika snabbt och V cyklade nästan 8 minuter snabbare. Dock sprang hon sina 5,3 km på 23:53 vilket liksom är ett 4:30-tempo och makalöst bra för en 10-åring. Valencias löpning på 32:40 är väl helt okej när den innehöll lite gång och då hon aldrig tränar löpning heller. Men löpning är nog den disciplinen där det finns mest att hämta nu. För tävla igen det vill hon absolut och jag är inte den som direkt säger nej till det. Nu får vi bara hoppas att det arrangeras fler tävlingar för ungdomar med vettiga sträckor nästa säsong.