Regel #2 - Du skall icke passera kön om du icke har benen
Tänk dig följande scenario: du står lungt och sansat i en kö och väntar på att ljuset ska slå om. På utsidan av kön, eller på insidan uppe på trottoaren (allt är möjlig) kommer en cyklist i äldre medelåldern (eller... alla åldrar och kön fungerar tyvärr), passerar vinglandes hela kön och ställer sig längst fram. När ljuset sedan slår om sker följande: den så kallde "cyklisten" (som dessutom vanligtvis ställer sig lite snett över banan för att på ett effektivt sätt blockera båda leden) ska starta går det vansinningt långsamt. Oj, först upp på sadeln (som är totalt felinställd), sedan vingla lite med framhjulet för att få upp styrfart för att sedan inse att man har en alldeles för tung växel i, vingla lite mer eftersom man ställer sig upp istället för att växla ner. Någonstans på andra sidan korsningen är farten uppe i max, dvs. runt 10 km/h. Under tiden har andra cyklister svurit, slitit sitt hår, klämt en latte och försökt passera bromklossen på både fel (till bilisternas förtret) och rätt sida.
Detta händer - dagligen!
Jag har full förståelse för att alla inte cyklar särskilt snabbt, eller ens är särskilt duktiga på att cykla. Men ställ dig då för tusan inte längst fram! Jag fattar inte hur man tänker... Om plats finns för att passera kön på ett laglydigt sätt (trottoaren är inte tillåten) och om du vet att dina ben är starkare än alla andra ben i kön (sånt lär man sig att se, är du osäker så är de inte det), go ahead. Om inte, rätta in dig i ledet!
 |
| Personerna på bilden har säkerligen något med historien att göra |
För övrigt har har idag anmält mig till Fredrikshofs 40-milare på torsdag (Runt Mälaren) med start kl 05.00, Kristi flygare är räddad!
2 comments:
Everytime!
… och så cyklar man ikapp dessa nollor efter några meter. Någon gång, när jag känner mig extra stursk, ska jag påminna dessa rödljuskörare om att de "glömde" stanna. Och filma spektaklet.
Post a Comment