Wednesday, January 18, 2012

Vinterpendling

Av någon anledning får jag av kollegor, vänner och andra människor som jag stöter på i vardagen och jobbet ofta höra hur duktigt jag är och hur imponerande det är att jag cyklar till jobbet även på vintern. Sedan finns det ju även dom som inte tycker så. Som tycker att jag är knäpp som cyklar året runt. När det finns bil. Jag brukar undvika att gå in i den argumentationen.

Men hur svårt behöver det vara egentligen? I grund och botten handlar det ju om en vana. Cyklar du inte alls... börja då med att pröva att cykla på sommaren. Cyklar du redan på sommaren... varför då inte börja cykla på vintern också? Jag håller med Cyklistbloggen och Velonavia; så krångligt eller svårt behöver det inte alls vara. Om du inte har längre än 30-45 minuter till jobbet så är det bara att cykla som vanligt. Men med lite mer kläder på vintern än på sommaren. Se till att hålla koll på fötter, tår och ansikte bara. Själv måste jag hålla koll på mina tår så fort det är under 10 grader varmt. Ska du däremot ge dig ut på episka turer på många timmar och snö, ja då kan det vara läge att hålla koll på vad du har på dig. Men det är ju en hela annan sak än att cykla till jobbet.

Det är inte bara jag som har möjlighet att duscha på jobbet.
Nu skulle jag aldrig pendla i t.ex. jeans eftersom jag tycker att det är obekvämt och opraktiskt. Men å andra sidan har ju jag redan de "rätta" kläderna eftersom jag cyklar ganska mycket ändå. Och pendla i kostym (som jag jobbar i) är lite väl opraktiskt (i alla fall för mig som ganska lätt blir varm). Om jag däremot ska på arbetsmöten eller annat inne i stan, tar jag alltid cykeln. Det funkar oftast som en ganska bra isbrytare att komma i kostym (med byxorna instoppade innanför strumporna) och en cykelhjälm. Av någon märklig anledning är det fortfarande ett ganska exotiskt inslag i Sverige.

Hittills den här "vintern" känner jag mig inte speciellt stolt eller speciell över att ha cyklat till jobbet. Herregud, antalet dagar med minusgrader går ju att räkna på ena handens fingrar, dubbdäck har varit nödvändigt ett fåtal dagar och det har inte varit någon snöstorm. Jag vill i alla fall någon gång per vinter uppleva den här totala misärpendlingen; den som tar 60 minuter istället för 25 minuter - och du kommer fortfarande hem före alla andra eftersom all trafik och kollektivtrafik står stilla. Den som får folk att skaka på huvudet undra vad som gick snett under min förlossning. Den när man är i princip helt ensam om att välja cykel för att komma till eller hem ifrån jobbet. En sån vill jag ha. Efter det kan jag vara lite stolt över att ha cyklat till jobbet.

1 comment:

Radiovikarien said...

Själv cyklar jag i jeans, vanlig jacka, utan mössa och med ett par vanliga vantar. Och paradoxalt nog är det sällan kyla man har problem med, snarare tvärtom. Det gäller att cykla lagom för att inte bli tokvarm och svettig.