Vätternrundan 2011 - The Prequel

Packade bil, lämnade dottern på dagis, åkte förbi apoteket och införskaffade Ipren, öronproppar och Resorb, och styrde sedan kosan mot Motala. Efter ett matstopp på Max i Linköping (där det tog 20+ minuter att få mat via expresskassan) anlände jag vid runt 13.00. Under resan hällde regnet ner, men jag var full av tillförsikt eftersom jag litar blint på yr.no.

Eftersom VR aviserat att det nu inte skulle finnas några parkeringsplatser centralt så ställde jag mig på en av skyltade platserna utanför centrala Motala. Satte sedan ihop cykeln och cyklade ner till torget för att hämta nummerlapp och fixa logi. Under färden till torget så konstaterade jag att det fanns exakt lika många parkeringar i stan som förra året och att det dessutom fanns gott om platser i anslutning till sporthallen där jag tänkte sova.

Inbjudande sovplats

På torget sprang jag på Fredrik från cykelklubben.se (som jag åkte till Mallorca med) och fick beröm för min nya sadel. Fredrik hade exakt samma upplevelser som jag; de första passen gör det ont som f-n i hela kroppen, men sedan släpper det och funkar klockrent. Hämtade sedan kontanter, nummerlapp och köpte logibiljett. Inga köer att prata om. Lyckades även passera mässtältet utan att handla något (har man lärt sig att leta på nätet är även de flesta mässerbjudandena bleka). I mässtältet träffade jag på Peter, även han från Mallorca-resan och bytte några ord. Cyklade sedan tillbaka till bilen och flyttade den till sporthallen.

Efter att ha inkvarterat mig, givetvis i samma hall som den vanemänniska jag är, tog jag det lugnt. Träffade på ytterligare en Mallis-bekantskap som jag glömt namnet på. Läste tidningen, sov i någon timme, käkade mellanmål och drack obscena mängder med vatten (spetsade med Resorb). Jag kände mig riktigt avslappnad. Dock började jag känna av ett litet orosmoment; ögoninflammationen, som tidigare huserat i höger öga, hade nu bestämt sig för att även vänster öga var en rolig plats att vara på. Inflammationen i sig påverkar inte allmäntillståndet, dock blir det svullet, varigt och synen blir lite dimmig emellanåt. Men som vanligt när det gäller tecken från kroppen så valde jag att ignorera det.

Kl 17.30 var det samling med Sub9C på torget. Jag cyklade självklart dit. Hela Sub9C hade inte samlats förut så det var en del bekanta ansikten och några nya. Totalt var vi 14 st. Här dök även Thorgeir och Bengt upp som aspiranter på ev. restplatser i gruppen. Jag kunde givetvis gå i god för dem eftersom jag kört 30 mil med dem förut. Jocke gick igenom lite sista-minuter-saker inför färden, inte så mycket konstigheter. Planen var att vi kanske skulle försöka köra ihop lite med Sub9B, i alla fall fram till Jönköping och dra nytta av varandras klungryggar.

Därefter var vi några som begav oss till en av de otaliga pastabufferna som serverades. Vi lyckades välja en som var dyr, dåligt organiserad och inte alls smakade gott. Men vad tusan, det var ju kolhydraterna som vi var ute efter; bara att trycka!

Läcker middag... observera den fina fotokompositionen med fokus i
förgrund och lite suddigt i bakkant. För övrigt är det bara lättöl i glaset.

Därefter stack jag tillbaka till sporthallen och ägnade mig åt lite sista-minuten-fix med cykel (smörja, pumpa och åtdragningar) och utrustning. Samlingen skulle vara vid 3:30 vid starten så jag satte klockan på 2:30 för att hinna byta om i lugn och ro och dessutom få i mig lite ”frukost”.

Jacob, Fredrik och några andra njuter av middagen.

Jag lyckades nog faktiskt få ca 4 timmars sömn, trots den totala bristen på tystnad och respekt i lokalen. Bland annat var det något jäkla papphuvud som kl 24.00 drog igång en elektrisk pump till sin luftmasrass? Men man får väl leva med det. Tycker nog inte att det är värt att lägga ner mycket pengar på ett mer fancy boende; jag sover ändå ganska rassligt natten/kvällen innan ett lopp.

Lugn och ro... NOT!

Vaknade av mig själv strax innan 2:30 med helt igenkletade ögon. Tvättade mig och kollade mig i spegeln; det såg verkligen ut som om jag festat en vecka i sträck utan att sova. Klämde 2 st frallor, en Enervit Carboloader, en flaska Resorb, en koffeintablett och en Snickers. Smörjde sedan in stjärten och klädde på mig resten av utrustningen. Inga konstigheter egentligen. Eftersom prognosen fortfarande lovade frånvaro av regn blev det: bibs, underställströja (den fantastiska kortärmade 150-tröjan från Icebreaker), tröja, vindväst, arm- och benvärmare, skoöverdrag (riktigt aero), buff bandanastyle etc. Nu låter det kanske mesigt med skoöverdrag, men vid allt under 18 grader och längre turer så försvinner mina tår. Bara att bita ihop och acceptera stilpolisens trakasserier alltså.

3:30 sharp var jag på plats vid starten och lyckades relativt lätt hitta på min grupp. 16 personer blev vi i slutändan. 3:45 kom Fredrik, en pratglad och stark cyklist från Älta, på att han glömt chipet på hotellrummet. Inte så mycket att göra åt det, han körde ochippad eftersom han inte håller på med någon klassiker eller något sådant. Strax innan 4 rullade vi in i den överfyllda fållan.

Fortsättning följer…