Jag är för närvarande på en rekryteringsmässa för "young professionals". Denna består av frukost-, lunch och middagspresentation samt någon intervju där emellan. Dessutom ingår ett mässområde med några ”heta” företag. Varför jag är här behöver vi kanske inte fundera på så mycket... min nuvarande arbetsgivet vet givetvis ingenting.
Men det känns ju som att vänsterprassla. En stor del av allt vänsterprassel handlar antingen om att man inte är helt nöjd med det man har eller att man vill kolla sina möjligheter på marknaden. Vissa verkar vara det ena och vissa verkar vara det andra. Jag är både och. Och känner mig dessutom privilegierad att kunna kalla mig för "young professional", med betoning på "young"
Vi får väl se om någon vill ha mig. Mitt CV kan vara lite spretigt, men i intervjusammanhang rockar jag. Jag har aldrig hittills genomfört en arbetsintervju där jag inte blivit kallad till en andra omgång. Jo förresten, men det var när jag var 17 och ville knäcka extra på McDonalds. Förmodligen var jag överkvalificerad redan då.
... Den sista meningen borde givetvis avslutas med en smiley, men det känns inte rätt i bloggsammanhang...
No comments:
Post a Comment