Om att vaska startplatser

"2016-03-17 MRT LÄNDRYGG
Det finns en lumbosacral övergångskota, S1, med egen disk mot S2.
Alla diskarna T11-S1 är dehydrerade.
L4-5 är aningen låg och buktar diskret dorsalt utan att förtränga.
L5-S1 är låg. Disken buktar asymmetriskt åt höger och dislocerar S1 roten något dorsalt. I vänster recess finns en disksekvester som når halvvägs ned dorsalt om S1 och komprimerar den vänstra S1 roten.
---Disksekvester med påverkan av vänster S1"

Det är väldigt sällan som jag inte kommer till start när jag väl köpt ett startplats. Om jag inte missminner mig så är det nog bara Engelbrektsloppet och Öppet Spår 2011 som gick åt skogen på grund av en elak influensa. Och har jag väl startat är det  också väldigt sällan som jag bryter. Jubileumsmarathon 2012 bröt jag pga. kramp och Lidingö Triathlon 2012 och en CX-cuptävling 2014 bröt jag pga. punkteringar. Inte så mycket att säga om det. Både på gott och på ont då det kanske finns tävlingar som jag både borde stått över eller brutit. Men... envisheten (och dumheten) är ju en del av min personlighet så det får jag leva med.

Tyvärr kommer ju DNS-listan att utökas redan på söndag eftersom min ortoped givit mig löpförbud tills vidare med anledning av röntgen-utlåtandet ovan. Det kommer alltså inte att bli någon Premiärmil sub-40 då. Och inte någon över 40 min heller. Challenge Fuerteventura ligger väl i farozonen också. Fast då snarare med en DNF då jag förmodligen simmar och cyklar, men hoppar löpningen. Klart surt, men å andra sidan är det ju absolut viktigast att jag är hyfsat återställd till Lanzarote, som nu faktiskt bara är 8 veckor bort.

Vad får då ovanstående utlåtande för konsekvens? Tja, jag är ju inte smärtpåverkad så pass mycket att någon operation är aktuell (och det vill jag inte heller). Simma och cykla går bra, både enligt läkaren och enligt vad jag själv känner. Jag räknar med att jag är i sådan pass form att jag ska kunna ta mig runt en mara även om jag knappt kommer att kunna springa något på 8 veckor. Jag får helt enkelt satsa på simningen och cyklingen och sedan räkna med en väldigt långsam avslutande löpning. Vem vet, det kanske till och med kan vara positiv (negativ split, here I come!). Problemet är ju bara att veta vilken smärta och vilken värk som är okej (en IM gör ju alltid ont) och vilken som inte är det. Jag har testat några kortare löpningar och konstaterat att smärta (då bråcket retar nerven) kommer redan efter typ 10 minuter just nu. Och det är ju ett tydligt tecken på att bråcket fortfarande är aktivt och att löpningen är negativ för rehaben i sin helhet.

Så  nu blir det full fokus på att komma i en lysande sim- och cykelform samt att ge naprapat, sjukgymnast, fru... alltså hela teamet runt mig i uppgift att få mig löpbar till den 21:a maj. Svårare än så är det inte.