Det här med tidsmål och specifika mål på banor och tävlingar som man inte kört förut är ju alltid lite vanskligt. För egen del har jag hur haft en tendens att underskatta hur pass mycket cyklingen sliter och hur mycket som värmen påverkar. Exempelvis Fuerteventura där mitt tidsmål var helt uppåt väggarna första gången och faktiskt ganska vettigt andra gången.
Inför säsongen och i samtal med Coach Clas så satte jag upp 3 mål:
- Att bli en bättre simmare
- Att köra IM Austria under 10:30
- Att genomföra Ö-till-ö eller Norseman
Det första målet tycker jag nog mig ha uppnått, i alla fall om jag ser till tiderna och genomförandet av träningspassen i bassängen. Sen har jag hittills inte riktigt fått utlopp för det i öppet vatten, men det kommer väl förhoppningsvis allt eftersom. Det har ju trots allt inte blivit så mycket simning utomhus hittills i år och OW är ju inte riktigt samma sak som poolen.
Nummer 3 på listan hade jag ju gärna fått göra, men där har ju tyvärr lottningen satt stopp. Forsbackarännet ska bli kul men känns ju inte som en riktig ersättare till någon av tävlingarna.
|
Relativt turkost vatten. |
|
Groupie i Expot |
Återstår då IM Austria som ligger runt hörnet. Simning i en lugn och varm sjö borde ju borga för goda möjligheter till en bra tid. Det är inte masstart som i Frankfurt, men inte heller rullande start som i Kalmar, utan vågstart. Proffsen går först, sen en ”snabb” våg och därefter de olika åldersklasserna i lite olika grupperingar med 5 minuters mellanrum. M40-44 startar kl 6:55 vilket är den första vågen efter ”fast wave”. Det är inte helt optimalt för mig som är en långsam simmare då det betyder att jag med stor sannolikhet kommer att ha många snabba simmare ur andra åldersklasser som kommer att simma om mig. Men om allt går som det ska borde jag väl kunna simma på 1:10 i alla fall. Jag ska försöka släppa sargen och trycka på lite på simningen (vilket jag vet att jag sagt förut).
|
Det här är alltså Backen med stor B under cyklingen. Känns klart överkomlig |
|
Och så här glad är jag trots att det går uppför. |
Cyklingen har jag varit lite fundersam över hela säsongen, men lite kräm borde det finnas i benen. Efter att ha testat en del av cykelbanan så tror jag nog att det borde gå att cykla ganska snabbt på den. Visst är det en del höjdmeter och några av stigningarna kommer definitivt att kännas på andra varvet, men å andra sidan är det väldigt lättcyklat emellanåt och väderleksprognosen säger vindstilla. 5:20 känns rimligt i alla fall. Dock har jag svårt att säga om det är en defensiv eller offensiv gissning, vilket är lite illa i sig.
Löpningen ska vara platt och med en entusiastisk publik. Enda missen är väl egentligen att det är en tvåvarvsbana vilket kan tära lite på pannbenet. Tror att jag föredrar minst 4 varv på en milbana egentligen. Mest för att känna igen sig och känna progressen under loppet. Och givetvis för att min hejarklack ska få möjlighet att se mig så mycket som möjligt. Annars har ju ett lite alternativt mål dykt upp under säsongen och det är ju att genomföra en jämn löpning som är stark hela vägen. Gå ut för snabbt och tappa har ju varit min melodi förut. I Lyrestad (Göta Kanal Triathlon) lyckades jag nästan med en negativ split och gjorde min snabbaste löpning på HIM-distansen hittills. Tanken är alltså att hålla mig väldigt strikt till pace och plan även om det känns piggt i början. 5:00 min/km-tempo rakt igenom och en avslutande mara på 3:45.
Summerar vi det blir det alltså 1:10 + 5:20 + 3:45 och så Murphy+växlingar på 0:10 vilket ger 10:25. Och det är ju under 10:30. Ordförande Nelker sa: ”Våga gå för sub-10!”, men jag är nog inte riktigt där. Ännu.
|
Test av simbanan |
|
Carl i sin AWA-mössa som han är såå stolt över. |
No comments:
Post a Comment