Lida CX 2015

Vet inte om det här ska kallas Race Report... Tog det ju inte riktigt som en tävling, utan snarare som ett tufft intervallpass (okej då, kanske en sanning med viss modifikation, lite tävling blev det ju). Lida CX är iaf ett CX- (MTB, fixie eller vad du nu vill köra med) -race som består av 4 varv på Lidas svartvita slinga som är typ 17.9 km lång. Det är hyfsat hårt packad stig/motionsspår och det går upp, ner, vänster och höger. Det ligger nästan hela tiden i skogen och fartkänslan är klart påtaglig hela vägen. Och givetvis är det tokroligt!

Philip kom och hämtade mig vid halv nio och vi var i god tid vid Lida Friluftsgård. Vädret som var utlovat var misär, typ 7-8 grader och ösregn. När vi kom dit var det uppehåll, men strax innan start öppnade sig himlen. Ck CX var välrepresenterade i startlistan, men tyvärr inte i verkligheten; bortsett från ett gäng DNS:er så var det Philip som vurpade på första varvet, Viktor som klev av efter ett varv (han var nog stark, men kanske omotiverad i det klart omotiverande vädret) och pr0-Johan som punkade efter 2 km (sina nya fina vita däck till trots). Kvar jag och Peter R som var de enda från klubben som slutförde.

Men tillbaka till loppet. Det startade helt okej för min del. Lite seg direkt i starten, men arbetade mig uppåt och kunde hänga på en förstaklunga om drygt 12 man. Låg och släpade bak, men var i alla fall med. Kanske en kvart in så går det dock illa för Philip som går ner för djupt med hjulet i en vattenpöl och rasar omkull. Jag ligger bakom och manövrerar undan, bromsar in och frågar om allt är ok. "Ja, ja, kör!", skriker Philip. Jag gör som han säger, men det är tyvärr redan försent. Första klungan försvinner som en avlöning. Jag lugnar ner mig något och hoppas på att bli upplockad av ett gäng bakifrån och det dröjer inte länge förrän 3 pers dyker upp. Jag hakar på och vi kör tillsammans till banas värsta punkt; backen efter Harbrostugan. Gör du inte helt rätt i ingången och i växlingarna i den så kommer du inte upp. Jag gjorde fel, de andra var starka och gjorde rätt. Tappade min andra grupp för dagen. Förbannad och med en ganska ond rygg körde jag klart varvet.

Mer grus och sand än lera och gräs

Andra varvet startade med att jag ser Philip komma gående med cykeln i motsatt riktning strax efter varvningen. Stannar för att höra att allt är okej (vilket det är, bortsett från att det vurpade benet stelnat till rejält och att det då inte var så kul att köra längre) och när jag gör det kommer plötsligt Peter R tillsammans med en till kille och dundrar förbi. Bestämmer mig för att ta upp jakten. Lägger ganska mycket energi och kommer ikapp strax innan Harbrobacken. Gör samma tekniska misstag igen och tappar omedelbart kontakten. Ryggen värker och jag funderar allvarligt på att avsluta. Precis innan varvningen kommer en grupp med 2 MTB:er (varav en tjej som såg jäkligt snabb ut innan start, multisportare med internationell rutin tydligen) samt en Valhall-kille på CX som jag kört ifrån tidigare. Bestämmer mig för att haka på ändå.

Suger hjul hela 3:e varvet och hänger med i ett ganska hyfsat tempo lätt. Enda gången jag tappar lite är några meter i Harbrobacken som jag den här gången väljer att springa i, men det tar jag snabbt ikapp. Drar inte en enda meter under varvet för övrigt.

Direkt ut på 4:e varvet går jag upp och drar upp tempot ganska rejält. Dels känner jag mig pigg och dels känner jag att jag inte vill ligga i bakvatten ett helt varv till. Om det nu ska spurtas på slutet så vill jag ha varit med och gjort lite arbete. Dessutom vill jag se till att vara först in i backarna för att kunna kontrollera dessa bättre och inte riskera att hamna efter. Och min forcering fungerar. Valhall-killen flyger av ganska omgående och tjejen (Malin som senare vinner damklassen) sladdar rejält. I backarna under de 2 sista km tappar hon helt och det är bara jag och MTB-killen kvar. Jag gör ett ryck i sista backen i hopp om att hänga av honom innan upploppet, men tyvärr startar jag lite för tidigt, orkar inte hela vägen upp och får ingen lucka. Han får några meter på krönet och kan sedan rulla in i mål ett par sekunder före mig. Klart orutinerat av mig.

Det blev i alla fall en 13:e plats (82 som startade och 66 (!) som aldrig kom till start) till slut och klart nöjd med det. Kul som bara den och jobbigt som bara den också.

Trött och prickig. Fick tugga mycket sand idag.