Kungsholmen Runt - 21,1 km [RR]

Så där ja, upp i sadeln igen och ny race report bara en vecka efter missräkningen i Aix.

Jag anmälde mig till Kungsholmen runt för några veckor sedan när jag insåg att det var Terrible Tuesdays inofficiella KM på halvmaradistansen. Inte för att jag räknade med att kunna placera mig vettigt där (TT har en del riktiga kanoner på löpningen) eller ens göra någon supertid. Men väl för att det är kul att tävla och för att testa den goda löpformen. Coach Clas var lite skeptisk men vi kom överens om att avvakta och bestämma så pass sent som möjligt om det var vettigt att köra eller inte.

Tummen upp även under andra varvet (6 km kvar) - Race with a smile

Nu har jag nog en kropp som än så länge återhämtar sig ganska snabbt och bra. I onsdags var jag nere på Hagsätra IP och körde ett toppningspass som kändes mycket bra! Farten fanns i kroppen, pulsen var kontrollerad och av infektionen kände jag inte av något. Bestämde mig för att köra med ett 4:15-tempo och sub 1:30 som mål. Dryftade lite pace-strategier med Clas via SMS och jag misstänker att han skrattade högt när jag presenterade min 4:20-första-10k-och-4:10-resterade-del-strategi (med tanke på att jag i princip aldrig sprungit ett tävlingslopp med negativ split). Han föreslog lite försiktigt 4:15 loppet igenom och öka mot slutet om det behövs.

Och hur blev det då? Jo, snarare "kör huvudet i väggen så jäkla hårt det går och kryp sedan in i mål"... Fast kanske inte riktigt så illa. Men någon negativ split var det inte snack om.

En selfie är alltid okej!

Alkoholfri Erdinger och en kanelbulle - the meal of champoins!

Innan startskottet gick hade jag cyklat ner till Rålambshovsparken, träffat lite klubbkompisar och lämnat in kläder. Vädret var nog ganska optimalt för löpning; runt 14-15 grader och sol. Lite blåsig kanske, men det störde inte särskilt mycket. Jag hade fått plats i den första startgruppen och 12:00 small det till.

Som vanligt rusning initialt. Jag ansträngde mig verkligen för att inte gå med i den värsta ruschen, men vad hjälper det... Benen är pigga och folk springer snabbt runtomkring mig. Jag la mig på ett tempo som jag tyckte kändes bekvämt, och det visade sig vara typ 3:55. Dvs. alldeles för snabbt för en halvmara för mig, och det vet jag ju! Efter drygt 5 km var jag dock inne i lunken och låg och betade av km för km i kontrollerad 4:10-4:20-tempo lite beroende på var på banan det var. Vi sprang 2 varv runt Kungsholmen där första 5k var helt platta och den andra delen var lite mer kuperad med några riktigt jobbiga slakmotor runt Kristineberg och lite knixigare bana.

Och så mina prinsessfötter då. Så mycket misshandel som jag utsätter dem för tycker jag
att de borde vara vana vid det här laget. Men icke - inte en tävling utan någon ny blåsa.

Dagens outfit - funkade klart bra!

Som mest hade jag ca 1:30 tillgodo på 4:15-tempot (som min virtuella partner på Garmin-klockan så vänligt upplyste mig om). Det var vid 15 km ungefär. Sen började det bli jobbigt. Först lite jobbigt och sen lite mer jobbigt. Efter nedförslöpningen längst Rålambsvägen och Gjörwellsgatan och med 1½ km kvar kunde jag dock lättad konstatera att sub-1:30 skulle gå vägen med marginal om jag nu inte ramlade eller något. 1:29:23 efter startskottet passerade jag nöjt mållinjen. PB och drygt 2 minuter bättre än senaste halvmaran.

Firade med en kanelbulle och en alkoholfri öl och satt ett långt tag på gräsmattan i det fina vädret. Grymt skönt att få ett "riktigt" kvitto på löpformen. Sen givetvis klart nöjd med resultat, även om själva genomförandet kanske lämnar lite övrigt att önska. Konstaterar att jag förmodligen hade kunnat springa ännu snabbare om jag hållit en jämn fart idag och inte rusat i början. Konstaterar dessutom att jag med allra största sannolikhet hade knäck 40 minuter på milen om jag hade sprungit den idag. Men det får väl bli Hässelbyloppet istället.

Tack för att ni läste!

Dålig pace vs. Bra pace