Dagens spaning resulterar inte i någon tes eller revolutionerande slutsats. Bara en stor varför-fråga. Och frågan är väl: "Varför är människor så rädda för tystnaden och ensamheten. Varför är människor så rädda för att bara vara med sig själv?". Med "människor" avses väl kanske i första hand svenskar (Stockholmare?) eftersom det är därifrån som mina observationer kommer.
Igår var det löptävling på Djurgården. Fick följande tweet därifrån:
Japp, på min Premiärmil observerade jag samma sak. Har även noterat det vid andra tävlingar som jag sett. Och är man instängd i sin egen värld så är man. Då hör man inte om någon vill förbi, eller om någon varnar för någon, eller nåt annat. En mil = 40-60 minuter för de flesta. Och man klarar inte av att vara utan musik under den tiden? Inte ens på tävling? Näe, då kan man ju riskera att behöva prata med sina medtävlare. Eller lyssna på någon som hejar. Jag förstår inte.
Sedan har vi på Funbeat den här norrländska tjejen som bestämt sig för att triathlon på långdistans är hennes grej. Drömmen är Ironman och Kalmar. Och en Vätternrunda för att ha en sporre för cyklingen. Men när det gick upp för henne att det inte var ok att ha musik i öronen under cyklingen eller löpningen, ja då var det läge att ge upp. Fick man inte köra med hörlurar skulle det inte gå. Drömmen och visionen var alltså inte vikigare än så.
Och när mötte du en gående ensam människa utan mobiltelefon i handen senast? Det är inte ofta man gör det nu för tiden. Antingen pratandes i telefon eller lyssnades på musik.
Vad är man rädd för? Varför går det inte att ta ett steg utan att lyssna på något? Vad är det för fel på tystnad, fågelkvitter eller ljudet av luft som viner? Är man rädd för att tystnaden och bristen på den typen av auditiv stimuli skall sätta igång den egna tankeverksamheten?
Jag har aldrig lurar i när jag cyklar. På enstaka löppass får lurarna följa med. Men för det mesta njuter jag bara av att vara själv med min omgivning, mina tankar och naturen. Telefonen är nästan alltid med. På ljudlöst. För att kunna ringa om det händer något och inte för att kunna svara.
No comments:
Post a Comment