Mallorcamisär

Idag var det mest misär. Prognoserna var lite ostadiga och motsägelsefulla, men vi satsade på att komma undan med 14-16 mil platt och snabbt. Det var ganska kallt vid start och jag piffade upp dagen med både benvärmare och underställströja. Efter starten på väg ut från S'Arenal svor jag först lite över klädseln, alldeles för varmt. Senare under dagen var jag ganska lycklig över klädvalet.

Vi rullade österut med dragning mot söder och hade ganska fint väder. Molnen var svarta in mot land (mitten av  Mallorca), men vi hade det riktigt fint. I Santanyi var det dock dags att sväga vänster inåt land igen och strax brakade det loss. Planen var fika i Portocolom. Precis innan fick jag punka... Bara att ställa sig i regnet och byta. Kände noga runt i hjulet men hittade inget genomslag. Precis när jag skulle börja pumpa hjulet stannade en bil till och en spansk herre hoppade ur bilen med en riktig fotpump! Han förgyllde dagen lite i alla fall.

På väg genom ytterligare en by...

Väl framme Portocolom (typ 3 minuter senare) konstaterade vi att: det pågick en triathlontävling och vår tänkta fortsatta väg var avstängd, samt att all restauranger var fulla av människor som skulle ha hejat på triatleterna men som nu föredrog en pilsner och värme istället. Alla var nu rejält kalla. Vi vände om i ett försök att hitta en varm restaurang.

Strax innan Felanitx var det dags för punka nummer 2. Precis när vi svängde in på torget och cafeet där värme och kaffe skulle serveras. Så medan mina vänner drack varmt kaffe och torkade sina fötter, stod jag ute på torget och lagade dagens andra punktering. Tyckte lite synd om mig själv då faktiskt. Den här gången hittade jag en vass sten som gått igenom däcket. Dock ingen herre med pump, så det fick bli 4-5 bar med handpump istället.

Är ni verkligen säker på att vi svänga vänster mot det där?

Sen var det misär hela vägen hem. Tokregn och härlig dusch i ansiktet hela vägen. Allt var blött... Sand i munnen som gnisslade när man hackade tänder av kylan. Väl framme vid hotellet var jag så pass sur att jag bestämde mig för att ta ett löppass. Det fick bli 4km längst strandpromenaden för att få igång benen. Det kändes att det var ett tag sedan jag körde brickpass. Det blev ganska stappligt och benhinnorna protesterade en del. Men efter ett tag så.

Efter en varm och lång dusch var jag människa igen. Dagens pass blev 124km, 4:16 med ett rullsnitt på 29km/h. 8 tappra själar var vi (de flesta andra grupperna hade lyckats vända hem i tid). 96,5 mil och nästan 14000 höjdmeter har jag fått ihop hittills. Nöjd med det!