Sa Calobra och lite andra berg

För några dagar sedan dök det upp ett inlägg på Öijers blogg om klättringar. Ett bra inlägg som hyllar stigningar och framhäver storheten i det lidande som det faktiskt emellanåt är. Och jag är ju så pass lyckligt lottad att jag befinner mig på Mallorca nu och får privilegiet att attackera stigningar varje dag.

Idag (onsdag) var det dags för stora bergsturen med klättring i Lluc, Coll dels Reis (Sa Calobra från båda hållen), Puig Major och Coll de Soeller. Dagen till ära hade solen och den blå himlen dykt upp igen. Vi var 24 st laddade klättrare som gav oss av från hotellet. Nu även förstärkta av några cyklister från ett närbeläget hotell. Lustigt nog var en av dem Lazlo som jag träffade på Fuerteventura för ett knappt år sedan. Triatlet, ironman och en riktigt seg gubbe.

Bergen som hägrar!

Först väntade transport (47km) till Selva där dagens första stigning mot Lluc väntade. En riktigt fin sak (som jag filmade) med sceniska vyer och en riktigt fin sträckning. Benen kändes för en gångs skulle ganska bra och jag pinnade på. Drog om en herrans massa tyskar och landade in på 24:30 efter 7.8km och 387 klättrade meter. Snittwatt på 293W (117% av FTP), inte illa pinkat.

Dagens bergströja kom från Fredrikshof

Därefter mer klättring, mer vyer och fri körning. I princip all körning uppe i bergen var fri, med vissa samlingspunkter. Vilket är bra eftersom det är väldigt svårt att hålla ihop en grupp när det får mycket ner- eller uppför. Samling vid det lilla fiket i [något_namn] och därefter en kort klättring upp till Coll dels Reis. Sen 9,5 km och 682 höjdmeter ner till den lilla byn Sa Calobra.

Det man slås av under nedfärden är: fasen vad långt det är ner! Och här ska jag upp igen… Och det är långt, och du ser hela vägen ner, och sålunda även hela vägen upp när det är dags. Väl nere i byn blev det en dyr och torr fulschnitzel, en cola, gruppfoto och sedan dags att dra. Sen är det bara att sätta sig och gneta. Nollställ klockan vid den nedre skylten och stäng av vid den övre.

Du tjänar inte något på att ta en rygg direkt eller att jaga någon. Ska du klättra i 40 minuter och ligga precis under mjölksyratröskeln så måste du hitta din egen rytm. Det är en hårfin gräns mellan att spränga sig och att få ut precis max av vad benen klarar den aktuella dagen. När du har hittat din rytm och kommit in i lunken, då kan du välja att jaga, ta rygg, öka och minska fart, efter hur benen känns. Men börja inte med det.

En utav dagens många vyer

Förra året klättrade jag på 42:30 och i år ville jag under 40. Tyvärr satte en buss sig på tvären i en av serpentinerna och jag tappade viktiga sekunder. Klockade in mig på 40:14 och var lite besviken. 9.6km och 668 klättrade meter med en snittwatt på 274W (110% av FTP). Borde nog kanske ta och korrigera min FTP...

Sen nedför tillbaka till väggrensfiket i [något_namn], vattenpåfyllning från teambussen och dags för ytterligare klättring. Denna gång 320m upp till Puig Major (Piggen) och Mallorcas högsta klättringsbara punkt (tror jag). Sen följer en helt magisk nedförskörning till Soeller. 836 höjdmeter ner (14km) på hyfsat rak och nyasfalterad väg. 47,7 i snitt och mycket adrenalin.

Dyr, torr och helt nödvändig mat

Det lilla kruxet är ju dock att Soeller ligger i en gryta. Och har du åkt ner till den måste du upp över kanten på grytan igen. Coll de Soeller alltså. Denna gång från "rätt" håll så att du får köra den roliga stigningen (min favorit) uppför. Det var inte mycket kräm i benen när jag påbörjade klättringen, men på något konstigt sätt lyckas man uppbåda krafter när det börjar luta. 7.35km och 416 klättrade meter på 28:02. Snittwatten på moderata 247W, dvs. precis under min FTP på 250W skvallrar väl om att det inte fanns lika mycket kvar i benen.

Nere i Sa Calobra

...och ca 40:14 senare

Sen gick det fort. Hemlängtan och matsug hos hela gruppen gjorde att vi knäckte de sista 37km med ett snitt på nästan 33 km/h. Mest nedför och en del medvind gjorde kanske sitt till också. Som vanligt blev det race efter Sa Cabaneta. Även denna gång lyckade jag ta mig fram, få tag på ett bakhjul och slänga mig fram i spurten. Bara för att komma in på en andra plats igen…

Armvärmare och vindväst på innan nedfärd mot Soeller

Vägen ner mot Soeller från Puig Major

Summa summarum: 6:06 i rulltid, 159km, 3400 höjdmeter, 215W i snitt och en jäkla bra dag på cykeln. Återstår att se om jag har några ben kvar i morgon.