Mallorca dag 2 - inte platt någonstans

Petter som leder en av ConGas-grupperna, hade utlovat ca 11 mil, 1400 höjdmeter och 3 berg. En hyfsat tuff start, men ganska skönt att komma igång tyckte jag. Men så lätt blev det inte eftersom Petter ljög! Det insåg jag 2400 höjdmeter och 14 mil senare.

Turen gick via Bunyola, Col de Soller, Soller (fika), Deia, Valdemossa, Calvia, Palma och "hem". Det spännande med turen var att det var väldigt ont om platta ställen och därmed väldigt mycket "fri fart", både upp och ner. Och på fri fart håller man ju inte igen på något sätt. Speciellt inte när Åstorps CK i sina gula tröjor går upp i täten och rycker. Min klättring var väl något bättre än vad jag förväntat mig och jag var framme i täten och hängde i alla stigningar. Gänget från Åstorps CK var dock starka och jag kände det som min uppgift att bryta deras dominans. Med tanke på att klättringsförmågan var ganska spridd i gruppen blev det en hel del väntan och passet fick ganska mycket av långa intervaller-karaktär.

5 längre stigningar blev det och den mest minnesvärda var Soller-Valdemossa. Direkt efter fikat, pang på bara. 548 meter uppför och 202 meter nedför fördelat på 18 km och väldigt mycket slakmota. Efter ca 35 min gick jag på rött, stora klingan och sprängde mig i en backe. Men 278W (112% av FTP) i 45 minuter är väl inte så illa. Och om vi ska tala om Watt-siffror så är jag riktigt nöjd med dagens första klättring upp till Col de Soller - 302W (121% av FTP) i 15:27.

Överlag ett riktigt bra pass, om än kanske lite för hårt. Vi avslutade dessutom med att köra fel, tappa Petter, och därmed få lite extra mil i benen. 139km på 5:15, 2435 höjdmeter, 2655 kcal och 219W (88% av FTP) i snitt. Bra skit!

Åstorp i täten

Col de Soller - inte ett moln på... jo ett faktiskt.

Efter dagens första klättring - precis utanför pallen

Fika i Soller - även här dominerar Åstorp CK

Cyklar efter en vägg...

Sammanbiten efter det som vi alla trodde skulle bli dagens sista klättring.