Mellanperiod just nu. Tiden efter
Thailand har präglats av lite återhämtning, lite intensitet och lite annat smått och gott. Första två veckorna efter Thailand var väldigt lugna med mestadels lätta pass eller vilodagar. Efter det började jag bli lite rastlös och drog igång med lite mer regelbunden träning, dock ej planerad eller schemalagd. Senaste två veckorna har jag sprungit varje dag (minst 20 minuter per dag, kanske ett försökt till en
runstreak). Inga distanspass än så länge utan TT:s fartpass ligger som grund för veckan. Desamma gäller både simningen och cyklingen, mer fart än distans. Har inte känt mig helt motiverad till vintercykling utomhus ännu, men det kanske kommer igång. Planen tillsammans med KJ är att vi drar igång strukturerat den 1:a januari. Allt med fokus på ett crescendo i slutet på september. Men mer om det senare.
|
Ett något stelt knä |
I förra veckan var jag på återbesök på Sophiahemmet för att kolla upp mitt knä igen. Jag har ju inte haft någon egentlig smärta i knät, men däremot har det ju snarare känts "konstigt". Och det var ju också huvudsakligen anledningen till att jag vill kolla upp det igen; jag vill kunna lita på knät. Om det är okej att det känns konstigt kan jag leva med det, men jag vill liksom inte vara orolig för att det ska paja. Doktor Håkan kunde dock ge lite lugnande besked. Han hade tittat på bilderna från operationen och noterat att fanns en ledyta där ledbrosket i princip var helt bortskavt. Och vid viss typ av belastning (typ löpning nedför) skaver det då på ett sätt som gör att knät svullnar lite. Därav den tjocka känslan. Så länge som jag inte har någon huggande smärta eller som det inte svullnar upp för mycket är det inget att oroa sig för. Stabiliteten och styrkan är som den ska vara. I värsta fall kan jag få en kortisonspruta mot svullnaden, men det är mer bara en lindrande åtgärd. Men det var ändå ett helt okej besked tycker jag. Bara att köra på alltså.
Under några år har jag ju försökt mig på att få till en triathlon på julaftonen, i alla fall ett träningspass i vardera grenen innan det är dags att bänka sig framför Kalle Anka. I år blev det morgonsimning på Parkbadet i Sandviken (som traditionsenligt är öppet mellan 7 och 12 på julafton), lite drygt 2000m med lätta inslag av fart. Därefter 40 km cykling på snorhala vägar. Med dubbdäck och skärmar vilket verkligen inte kändes som min grej nu. Men det kanske kommer. Därefter 10 km all-out som en del av TT:s #fakksanta-tävling. Eftersom jag verkligen inte är snabbast i klubben så fick jag kompensera det med lite spex istället. Till allas stora glädje gjorde jag starten på löpningen som en del av växling från cykel till löpning. Givetvis endast iförd TT-speedos och skor. Det var givetvis lite kallt, men inte allt för farligt. Grannar och svärföräldrar jublade givetvis. Att springa fort var inte helt lätt på isgata och med dubbskor, men det blev ändå helt okej med sub-43. En olympisk triathlon på julafton tycker jag nog att alla borde föröka få till.
|
Vintercykling med liten tillstymmelse till is i skägget |
Cyklingen på julafton var ett försök att få till en start på
Raphas Festive 500. Fast vintercyklingen lockar inte lika mycket som förut. På juldagen valde jag att stänga av klockan och sova istället för att ge mg ut och cykla kl 7. På eftermiddagen när jag tänkte ge mig ut och cykla så gick SMHI ut med en varning om blixthalka och senare snöfall i Gästrikland. Så det blev inte så mycket med det heller. Planen är väl ändå att komma ut och cykla på annandagsmorgonen och därefter cykla från Sandviken och hem till Stockholm på onsdag. Då kanske jag hinner med de 50 milen innan nästa år ändå.
Sen ska jag väl försöka klämma in 100x100 simningen innan nyåret också.
|
100x100 kan ju bli kul... |
No comments:
Post a Comment