Lista över tävlingar som jag SKA köra innan jag dör

"Bucket list" kallas det visst på engelska. Något vettigt uttryck på svenska kan jag inte komma på. Det finns ju förvisso en uppsjö av böcker som heter typ "101 golfhål du måste spela innan du dör", "204 filmer att se" etc. Men jag får inte till någon klatschig one-liner av det. Så låt oss helt enkelt nöja oss med att jag listar ett gäng tävlingar som jag vill genomföra innan jag... typ dör eller nåt.

Några har jag ju redan gjort:

• Min första Ironman - blev IM Frankfurt. En fantastisk upplevelse på många sätt.
• Alpe d'Huez Triathlon Long Course - några veckor efter Frankfurt. Kanske måste göra om den och se hur det går att prestera ordentligt utvilad på den (och med en linjehoj i så fall)
• Ironman Kalmar - en IM i Sverige, får ju inte missas.

Och då har jag kvar:

• Embrunman - Fulldistans i franska alperna. Col  d'Izoard skall besegras och totalt 5000 höjdmeter på cyklingen. Kan det bli bättre?

Höjdkurva för cyklingen i Embrunman

• Norseman - Denna och Ö-till-ö nedan är omnämnde i "The World’s Toughest Endurance Challenges" och bara en sån sak torde ju vara tillräckligt för att locka. Har sökt plats ett år tidigare och kommer att fortsätta.
• Ö-till-ö - Ett svenskt koncept och en riktigt rejäl utmaning. Speciellt för mig som inte kan simma. Och det här med att plocka bort cyklingen som är min starkaste gren är ju inte så smart. Fast håller man på med tränings och triathlon på det sättet som jag gör så ska man bara köra Ö-till-ö någon gång.
• Kona - VM på IM-distansen Hawaii. The Cradle of Triathlon typ. Det är bara det här med att man måste kvala.
• IM France - Värme, höjdmeter och en rejäl pannbenslöpning fram och tillbaka längst Promenade des Anglais. Borde passa mig alldeles utmärkt alltså. Bortsett från värmen då. Nu är väl kanske inte själva tävlingen den mest spektakulära, annat än möjligtvis cyklingen. Men eftersom familjen blev så pass förälskade i Nice så är det klart att vi ska återvända.
• En IM i USA - Bortsett från Hawaii alltså. Skulle kunna tänka mig Lake Placid eller Couer d'Alene. Eller varför inte Florida med en hel del svenska deltagare och bra tider. Hade det inte varit för det rent praktiska i att köra en IM i USA, eller kanske det faktum att det är en ganska lång och dyr resa hade jag nog valt att köra min första där.
• En IM i Asien eller Australien - Eller kanske inte ens en IM-brandad tävling utan kanske helt enkelt den vackra Challenge Wanaka.

Challenge Wanaka - på andra sidan jorden.

• Challenge Roth - Den snabbaste och mest klassiska tävlingen i Europa på IM-distansen. Vansinnigt populär dock och brukar sälja slut på några minuter. Publiken ska tydligen vara helt galen.
• Paris-Brest-Paris - Det där med att cykla 120 mil med andra gubbar och gummor i relativt moderata hastigheter är kanske inte så glamoröst eller häftigt som en Ironman. Men det finns (uppenbarligen) något som tilltalar mig i det. Nu går ju PBP nästa år (går vart 4:e år) och förmodligen kommer jag att anmäla mig. Frågan är bara hur jag får in en full brevet-serie (20, 30, 40 och 60 mil) i planerna. Och om jag får en biljett till Norseman, hur gör jag då? Eller så är det helt enkelt så att jag ska vänta med PBP till typ 2023 och ta det som en 50-årsgrej i stället?
• Haute Route - Finns i flera varianter men det är givetvis Geneve-Nice (904km och 21 400 höjdmeter fördelat på 7 etapper) som lockar mest. Alpcykling och målgång i Nice. Vad kan gå fel?
• Ett ultralopp (löpning) - Behöver inte vara något speciellt lopp, eller med något speciellt mål. TEC kan funka, kanske BRR som jag faktiskt testat förut eller varför inte Ultravasan? 24H på bana eller liknande är dock inte något som tilltalar mig. Men det där med att springa riktigt länge är något jag skulle vilja prova på. Och givetvis menar jag då inte eller lopp som är 46 km och kallar sig för Ultra bara för att det är några km längre än en mara. Näe, 50 miles är nog minimum. 50 eller 100 miles eller 100km ska jag testa någon gång.

De flesta är ju bara att anmäla sig till och köra. Kanske träna lite till också. De problematiska loppen är ju Norseman och Ö-till-ö där jag faktiskt måste ha lite tur för att få en startplats i lotteriet. Egna meriter kommer nog knappast att hjälpa mig. Och så Kona förstås. Men det är ju bara att kvala. Hur svårt kan det va?

Är det något annat som jag "borde" köra?