Snart kör vi!

Måndag, trött och skitväder. Tre rätt av tre. Och så är det första oktober.

Min tid i transition är snart till ända och nästa vecka drar prep-fasen igång. Preparatory Phase - det är alltså då jag på ett strukturerat sätt påminna kroppen om att det är dags att börja träna igen. Fortfarande lugnt och långsamt och i ganska små doser (typ 10-timmarsveckor). Struktur och regelbundenhet är den stora förändringen jämfört med hur det ser ut nu. De senaste veckorna har jag kört lite på känsla och tränat det som känns bra för dagen. Och har jag inte känt för att träna så har jag inte gjort det. Men nu lägger vi på simning och styrketräning och så kör vi.

* 

Helgen har jag och min fru tillbringat på Grytsbergs Säteri för att vara med och fira bröllopet mellan Jonas och Sofia. En mycket trevlig och omvänd tillställning; fest på lördag och vigsel på söndag. Inte helt dumt faktiskt. Jag blev placerad vid ett bord med några som pysslat med triathlon, cyklat till Paris, sprungit maror och annat. Min bordsdam var Gunnika, en numera småkänd äventyrerska och en väldigt trevlig bekantskap. Vet inte riktigt hur det kommer sig att jag blir placerad vid ett sådant bord nu för tiden... eller tja, det vet jag väl. Och jag trivs nog väldigt bra med att bli placerad/platsa i det facket.

Träningsmässigt blev det en snabblöpning på lördagen (i barfotaskorna) där jag klämde till med 21:40 på 5 km utan att ta ut mig särskilt. Fem ganska kuperade km dessutom. Nu har jag aldrig tävlat eller mätt tid över 5 km tidigare så det här borde väl vara något slags personbästa. Jag borde definitivt kunna knäcka 20 minuter.

Grytsberg till Nykvarn. Rödmarkerade vägar är (uppenbarligen) grusvägar.

Att jag sedan planerat att cykla hem på söndagen blev en stor snackis bland många och som vanligt fick jag förklara att 9 mil inte är så långt för en van cyklist, utan snarare ett ganska normalt distanspass (att det nästan kan vara i kortaste laget höll jag mig ifrån att säga). Sen fanns det ju dem som var helt fascinerade över att jag skulle träna 2 dagar på raken...

Cyklingen hem till Stockholm blev mycket trevlig. Jag var inte allt för tung i huvudet och vädret visade sig vara på förvånansvärt bra humör. Hade lagt en rutt som skulle passerat ett antal vägar i området som jag varit sugen på att pröva. Nu visade det sig dock att en del av dem var grusvägar och jag cyklade nog nästa 2 mil grusväg. Var inte så orolig för punkteringar eftersom jag hade ett par Conti 24mm GP som visat sig vara väldigt tåliga. Däremot var det riktigt tungkört eftersom marken var riktigt blöt. Men sammanfattningsvis en riktigt trevlig hösttur. Som vanligt har jag inte tagit några kort... måste bli bättre på det.

*

Mitt bloggskrivande är uppenbarligen även det i transition. En hel vecka sen förra inlägget. Illa. Lovar bot och bättring.